Ungefär 25 procent av svenska skolbarn i åldrarna 7–15 är missnöjda med skolmaten och ju äldre man blir desto mer missnöjd blir man. Det är alldeles för mycket okänd mat som nästan ingen tycker är god. Potatisen är för mjuk, köttet är för segt, grönsakerna är varma, det är sådant man får höra nästan varje dag. Det är därför det måste läggas mer pengar till skolmaten.
De är många som har försökt fixa det här problemet genom elevråd osv, men inget har hänt. Det är ett stort problem bland ungdomar eftersom man blir trött ifall man inte får i sig rätt mat.
Annika Unt Widell som är ansvarig för projektet som kallas LRF-projektet, tycker att det borde finnas krav på skolmaten. Hon vill att det ska vara bra kvalité på maten och att det ska vara lag på det.
Om man skulle fråga alla elever som äter skolmaten så skulle troligtvis mer än 50 procent säga att kvalitén på maten är jättedålig och att den borde förbättras. Eleverna får i sig för lite näring i maten som skolan serverar, det enda skolmaten är rik på är tillsatser som t.ex. färgämnen och smakförstärkare, vilket inte gör mycket för energivärdet. Maten som serveras i skolan ska vara näringsriktig. Så står det i skollagen och det är kommunens ansvar att se till att det blir så. Så kommunen bör fixa detta inom kort, innan fler elever får i sig dålig mat.
De senaste åren så har jag fått höra mer och mer dåliga saker om skolmaten. Det händer inte så ofta att jag får höra bra saker om maten. Det är därför skolmaten bör förbättras!