Nu ska det utredas om lagstiftning mot avarter av snöskotertrafiken i fjällen. Men varför inte i skogslandet också?
Vi har en gård på öppen yta, omgiven av skog. Gården ligger vid Lule älv, nära kyrkbyn i Harads. Det är mycket trafik under vintertid på älven.
Vår öppna yta utövar tydligen en oemotståndlig lockelse från förarna.
Jag har sedan 80-talet kämpat med plantering av gran på ytor som inte används till annat. Hela tiden har skoterförarna härjat och kört av plantorna. För ett par år sedan hade man kört extra mycket, också runt huset och spanat. Det blev inbrott i verkstad, stöld av motorsågar och mycket annat. Fem skotrar hade setts längs älven, spanandes i vikar och mot hus.
Vintern därpå fanns det just inga spår, vilket fick mig att misstänka ortens förmågor.
Jag önskade en reglering i stil med Norge eller Finland när detta fordon kom. Men staten släppte allt löst och så har vi fått dras med en massa missförhållanden sedan dess.