Norrbottens media vill nu spara in på kostnader, genom att säga upp bland andra alla fotografer på NSD och NK. En lösning som, enligt NSD:s chefredaktör Kalle Sandhammar, betraktas som en ”sorgens dag” och att man kommit fram till att lösningen är den minst dåliga. Fackets ordförande Tommy Lundqvist sammanfattar beskedet, helt rätt, med att det ”är rent åt helvete”.
Vad säger läsarna? Alla som gillar en morgonstund med papperstidningen och en kaffe ser säkert (som jag) en framtid där båda tidningarna övergår till att bli ”blaskor” utan riktiga bilder. Och antagligen blir det lönsammast med en kinesisk lösning med stortidningar klistrade på mediahusets yttervägg till allmänt beskådande.
Läsarna kan nu säga upp sina regionala tidningar – norrbottensnyheterna kommer en tid via Nordnytt och radion. Kanske kan radion bli räddningen, men då måste man där öka ut med fler nyheter och fler lokalredaktioner – samtidigt måste man nog sluta med utfyllnadsradion som babbel från marknader och annat tjafs.
Övertron på digitala tidningar och att folk ska sitta och kolla på svårlästa bildrutor kommer att bli strålande i dubbel bemärkelse. De som trott på den ”digitala” lösningen på mediaområdet får en dag ångra sig när papperstidningarna försvunnit för gott.
Ledningen säger att Norrbottens media är ekonomiskt framgångsrikt och går med plus. Nu är oroar kostnaderna och det brådskar med en lösning, enligt Sandhammar.
Vd Erik Ranängen borde kanske kolla i lönelistan vad en chefredaktör motsvarar i kostnader jämfört med fotografer/journalister.
I tidigare insändare under senaste åren har jag varnat - inte bara jag utan både läsare och medieanställda- för att slutet blir att NSD och NK blir en blaska. Där konkurrensen om nyheter och helt saknas och allt blir enbart en rapportering.
Jag tycker syn om Norrbottens Media och man kan undra vart pengarna i företaget försvinner nu när ägarna tycks enbart tänka på sina egna plånböcker och journalister inte längre betraktas som människor utan enbart ses som en investeringspryl man kan slänga ut. Man får hoppas att fotograferna kan få fasta uppdrag som frilansare.
Nu handlar det inte bara om en sorgens dag för journalisterna och fotograferna. Snart upptäcker också läsarna att det är deras sorgens dag också – men då är det försent. Enda glädjen är att läsarna sparar ett par tusen kronor per åt när de säger upp tidningarna? Jag går ut och sänker flaggan på halv stång!