Det bliringen storregion i norr. Först ramlade Jämtland bort och nu Norrland. Några förespråkare känner sig nu maktlösa och vet inte hur framtiden ska bli för bland annat landstinget. Jag tror det är få som har förstått vad storregionerna ska lösa för problem eller skapa för nya möjligheter i en framtid. Saknar också därför stöd. Men också rädslan för fortsatt utarmning av bland annat sjukvården i mindre bygder.
Vi lever i en tid där skillnader mellan stad och land är stora och fortsätter att växa. I en nyligen presenterad studie visar det sig att misstron är mycket större ute i landsbygden mot politik, myndigheter etcetera än i städerna. Jag är övertygad om att skillnaderna mellan stad och land kommer att bli en av valets huvudfrågor 2018.
Med den utarmning som nu sker av landstingens möjligheter att få hälso- och sjukvården att fungera i vårt land i ett nationellt perspektiv måste nya tankar snabbt få fotfäste.
Det är inte möjligt att bygga nåt hållbart för framtiden utan att staten kliver in och tar ett huvudansvar. I vissa avseenden har landstingen spelat ut sin roll. Den som kan presentera en strategi som tar fasta på hur vi i Sverige får en hälso- och sjukvård som är rättvis, kompetent och tillgänglig för alla, kommer att ha mycket att vinna i folks förtroende.
Jag tror till och med att de närmast sörjande i storregionidén inser att vi måste lösa hyrläkarkostnaderna som i sig hotar den sjukvård vi har, klara bemanningar, bygga ut en primärvård som kan sköta ett växande behov förebyggande hälsovård bland annat på grund av en åldrande befolkning.
Till civilministern kan bara sägas: den framtida sjukvården är en nationell angelägenhet och du måste ta täten i det arbetet. NU!