I och med den snabba utvecklingen av Internet så har det visat sig att det finns stora problem med den IT-relaterade brottsligheten.
Det handlar ofta om att människor fått sina identiteter kapade, och att dessa använts i olika brottsliga sammanhang på nätet.
Därför har nu Justitiedepartementet taget ett initiativ till lagändring, och det som nu föreslås är att en ny brottsrubricering förs in i Brottsbalken, nämligen identitetsintrång. Det är en mildare grad än brottsrubriceringen identitetskapning.
Men, vi som är mycket aktiva i de sociala medierna och på andra ställen på nätet välkomnar detta nya lagförslag, eftersom ett av målen är att på det här sättet stoppa och kriminalisera användningen av så kallade falska profiler i någon annans namn.
Att detta lagförslag kommer nu beror på att det här agerandet inte har kriminaliserats tidigare.
Det är inte bara skydd mot falska profiler som berörs av det nya lagförslaget, utan även ge individer och företag ett stärkt skydd mot bluffakturor. Detta då bluffakturor tyvärr visat sig vara ett allt större problem under de senaste åren.
Hur stort är då problemet med falska profiler? Internationellt så nämns det i dagsläget att det finns cirka 83 miljoner falska profiler bara på Facebook. Hur många det finns på andra sociala plattformar är i dagsläget mycket oklart.
Nu finns det dessutom vetenskapligt stöd för att falska profiler är ett mycket stort problem. Detta presenteras i artikeln Friend or Foe? Fake profile identification in online social networks, som har skrivits av fyra forskare verksamma vid Ben Gurion Universitetet i Israel.
Innan internet fanns så var det här fenomenet helt okänt. Men för att stoppa bedrägerier offline så införde Sverige för länge sedan en brottsrubricering i brottsbalken som benämns urkundsförfalskning. Då handlade ofta om att människor skrev under saker i någon annans namn, eller i värsta fall förfalskade någon annans namnteckning.
Att på olika sätt försöka reglera det som sker på internet har hittills varit mycket problematiskt därför att det finns starka krafter som vill bevara internet som en frizon och dessa benämns ofta som libertarianer.
Det betyder att de förespråkar att stater ska hålla sig borta ifrån att reglera och att individer ska få göra som de vill, det vill säga fullständig frihet.
Ett annat problem har handlat om länders suveränitet och jurisdiktion. I och med framväxten och utvecklingen av internet så har vi tyvärr kommit att se mer av gränsöverskridande brottslighet. Detta har kommit att bli en mycket stor utmaning för världens länder.
Suveräniteten har hittills medfört vissa problem för rättsväsendet. Inom EU har medlemsstaterna löst detta genom det som kallas för The Brussels Regulations som handlar om gränsöverskridande jurisdiktion.
Med tiden så har fler och fler börjat inse att vissa regleringar behövs för att upprätthålla någon typ av ordning även på nätet.
Den stora utmaningen på nätet är att bevisa var brottet har begåtts och det finns också stora problem med att avgöra vilket land som har jurisdiktion att utreda och döma i samband med den här typen av brott.
Det har genom åren också varit en hel del konflikter kring hur länder ska förhålla sig till de domar som kommer från varandras domstolar. Det närmaste som finns och som kan liknas vid en överenskommelse eller ett avtal är the doctrine of international comity.
Det går att uppfatta denna doktrin som en överenskommelse mellan olika länder om att verkställa beslut som kommer från andra länders domstolar.
Även andra områden där internet växt snabbt som ny arena har medfört vissa regleringar, till exempel så har EU redan år 2000 utarbetat och fattat beslut om ett e-handelsdirektiv.
Detta direktiv har Sverige infört i sin egen nationella lagstiftning.