Stordrift inte vägen till framtidens skola

Norrbottens län2015-10-22 12:42
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tack till Carina Sammeli och Yvonne Stålnacke som med sina debattartiklar de senaste veckorna har bekänt färg och tagit sitt politiska ansvar för 'Framtidens Skola'-förslaget som innefattar nedläggningen av tio f-6-skolor, två högstadier och en mängd förskolor i Luleå.

Efter några fåfänga försök att hävda att förslaget inte hade något med dem att göra, rycker s-politikerna nu ut till Framtidens Skolas försvar.

Först avfärdade kommunalrådet Yvonne Stålnacke (s) motståndarna som ”rädda för förändring” – hade vi fått råda skulle Luleå ha hållits kvar i utedassens och lössens tid. Nu förklarar Barn- och Utbildningsnämndens ordförande Carina Sammeli (s) att att mindre skolor måste ersättas av större för att ”ingen ska behöva känna sig ensam i skolan”! Tydligen är stora skolor, med minst två parallellklasser på låg- och mellanstadiet respektive tre på högstadiet, en förutsättning för ”mångfald”, ”stimulans” och ”respekt”.

Tvärtom Sammelis påståenden om att stordrift gynnar ”mångfald” och ”förståelse” skulle klassklyftor och segregering sannolikt få ökat genomslag i skolan i spåren av ”skolsnurren”. Färre, större, mer avlägsna kommunala skolor kommer att gynna de privata 'friskolor' som redan står redo att profitera i spillrorna av Sammeli och co:s framfart.

Sammeli månar också så till den grad om ”de yngre barnen” att hon vill att sex-åringar ska bussas så långt som fem mil enkel väg för att de ska få uppleva en ”känsla” av ”närhet och trygghet” på stora skolor. Som exempel tar hon Tallkronanskolan, som än så länge bara existerar i fantasin. Verklig närhet och trygghet finns samtidigt redan på verkliga skolor i Luleå Kommun, bland annat på just de skolor som Sammeli m fl vill stänga.

Av någon anledning (möjligen att det är så opportunt länge tills nästa val) är det NU vi ”måste bestämma oss” för vilken sorts skola vi vill ha om tio år. Finner vi oss inte i s-versionen av Framtiden så hotas Sammelis ”8-åring, som just nu drömmer om att bli veterinär och hennes kompisar med andra spännande yrkesdrömmar” av att inte kunna förverkliga sina planer. Kompetenta lärare kommer inte att kunna rekryteras, låter Sammeli förstå. För kommunledningen är det tydligen otänkbart att tillgodose behovet av lärare genom att lyssna på deras önskemål om bättre arbetsmiljö och högre löner.

En undersökning av Lärarnas Riksförbund i Luleå 2014 visar att kommunens lärare i snitt tjänar 950 kronor mindre i månaden än riksgenomsnittet. Ju längre tjänst, desto större blir eftersläpet, så att ”lärare i grundskolans senare års slutlön är 1 640 kronor lägre än rikets”. Lärarnas förtroende för arbetsgivaren var i botten. Nio av tio ville att staten skulle återta ansvaret för skolan från kommunerna. Nio av tio sa också att de inte hade tillräckligt med tid för att utveckla sin undervisning.

Bakom flosklerna handlar 'Framtidens Skola' egentligen om att (s) vill pressa ut mer ur de lärare som redan idag sliter hårt i skolan, genom att koncentrera fler elever och förskolebarn i färre och större lokaler. Både barn och personal, och samhället i stort, får betala med en hårdare miljö. Vad gör det när 'en kurator finns nära till hands'? Och kommunens räknekalkyler och bokslut blir ju så slimmat snygga!

Vi får vara tacksamma att s-styret inte längre försöker avsvära sig sitt rättmätiga ansvar för den planerade skolslakten. Papperstigern om ”700 lärare” som skulle pensioneras inom tio år har redan smulats sönder av en snabb faktakoll av föräldrar (i själva verket handlar det om 240 grundskollärare). Bara det kvalificerade skitsnacket kvarstår.

Det är dags att stå upp mot kommuntoppen. Rikshem/Lulebo, ÅVC Lövskatan och nu skolan – det är nog! Föräldrar, elever, boende, lärare och annan personal behöver kämpa tillsammans för framtiden – vi kan inte lämna den åt de som bara värnar vinstintressen och sina karriärer.