Afghaner som sökt skydd i Sverige utvisas med tvång trots att säkerhetsläget förvärras.
Polisen hämtar nu in ungdomar för att genomföra ännu en gruppdeportation.
Många experter befarar att den interna konflikten kommer att intensifieras i Afghanistan då de utländska trupperna lämnar landet 2014. Svenska myndigheter försöker rädda afghanska tolkar. FN:s flyktingorgan UNHCR har gett ut nya riktlinjer som varnar för att fler civila redan drabbas och att situationen för internflyktingar har förvärrats.
Parlamentariker i Afghanistan vädjar om att utvisningarna ska upphöra. Svenska Afghanistankommittén vill att Sverige ska avvakta med att verkställa utvisningar. Redan utvisade som inte har någonstans att ta vägen demonstrerar i Kabul. Andra håller sig gömda eller försöker fly på nytt, för att de fortfarande är hotade.
En deportation stoppades i början av november av Europadomstolen. Pojken skulle vara säker i ett visst område enligt svenska myndigheter. Men Europadomstolen saknade en förklaring till hur han skulle ta sig från flygplatsen i Kabul till det området.
Migrationsverket besökte Afghanistan i oktober och väntas snart komma med ett nytt rättsligt ställningstagande. Samtidigt samlar svensk polis ihop afghaner som fått avslag utifrån Migrationsverkets förra ställningstagandet från 2010. Många har inte pass och skulle fram till för några veckor sedan inte ha kunnat deporteras. Men den afghanska gränspolisen har ändrat sig och släpper nu in dem.
Två gruppdeportationer skedde i september-oktober. Förutom polis följde sjukvårdspersonal med i de chartrade planen och gav lugnande injektioner.
Nu finns ett tjugotal afghaner i förvar och häkten, de flesta unga ensamma män/pojkar. Många har gripits med överraskning, i hemmet på morgonen eller efter att ha kallats till samtal. Några togs till polishäkte där de hölls isolerade trots att de inte begått något brott. Ett par har försökt ta livet av sig.
Förskräckta klasskamrater samlar in namn, gode män för ungdomar som kommit hit som barn söker efter lösningar, frivilliga skriver juridiska inlagor.
FARR har kontakt med flera av dem genom våra lokalgrupper. Vi har dessutom intervjuat ett hundratal utvisningshotade afghaner och satt oss in i deras utvisningsbeslut.
Det kan vara en person som utsetts till självmordsbombare eller en tonåring som hamnat i kläm mellan befälhavare från olika miliser. Det kan vara någon som redan slagits sönder och samman för att han arbetat för utlänningarna, men överlevt och flytt. Det kan vara en kvinna som lovats bort till tvångsäktenskap eller våldtagits och som hotas med hedersmord efter sin flykt. Huset kan vara nedbränt, fälten beslagtagna. Nästan alla har familjemedlemmar som dödats.
Några har varit papperslösa flyktingar hela livet men ska utvisas till Afghanistan där de aldrig bott. Några är konvertiter - livsfarligt i Afghanistan. De flesta tillhör minoritetsgrupper.
Berättelserna stämmer med landinformation. Men eftersom deras id-handlingar är av ”enkel beskaffenhet” (som alla id-handlingar i Afghanistan) räknas de inte som trovärdiga - eller så räcker inte hoten. Många hänvisas till att de kan fly inom landet - som mer än en halv miljon redan har gjort och lever i misär.
De har sökt sig hit för att få skydd. Vi får inte svika dem. FARR kräver att tvångsutvisningarna till Afghanistan stoppas och att ärendena prövas på nytt utifrån situationen i Afghanistan i dag och den befarade under 2014.
Rätten till asyl grundas på en framåtsyftande bedömning av riskerna.