Norrbottens läns landsting har en årsbudget på närmare 8 miljarder där cirka 1,6 procent går till kulturen. Det är inte mycket.
Till alla er som inte förstår, eller inte vill förstå, varför det är så viktigt att landstinget är med och satsar på kultur så vill jag ge ett exempel.
Andelen unga med psykisk ohälsa i Norrbotten ökar. Särskilt stor är ökningen bland unga flickor.
Vid hälsosamtalen i länets skolor så uppgav 16 procent av flickorna och fyra procent av pojkarna i årskurs ett på gymnasiet att de ofta eller alltid är nedstämda.
Även inläggningar för depressioner och ångest ökar kraftigt. I Norrbotten har självmorden bland unga kvinnor ökat, tvärtemot övriga riket. Det här är mycket oroande.
En av de mest populära fysiska aktiviterna bland unga, framför allt flickor, är dans. Aktuell forskning visar att dans kan fungera som en skyddsfaktor för att förebygga psykisk ohälsa. Därför är det förfärligt att landstingsledningen svängt och gått ifrån satsningen på Dansens hus.
Javisst, ekonomin är bekymmersam, men det här är att tänka kortsiktigt. Det är även beslut som inte bottnar i den forskning och vetenskap som finns gällande kultur och hälsa.
Ungdomarna är vår framtid. Jag önskar att fler hade varit där utanför landstingshuset och sett dansarnas manifestation. Jag var där.
Jag såg dem i ögonen, och det jag kände var vemod, skam och svek.
Det här handlar om unga människor. Vår framtid.
Varför öppnade inte landstingsledningen dörren och mötte ungdomarna?
Likt drottningen, som sitter på sin tron och vägrar släppa in folket.
Som politiker måste man våga möta folket. Vad än det gäller.
Kom ihåg att politik är att vilja men också att våga, och framför allt att ha kunskap om det man beslutar om.