Löften om nya arbetstillfällen, utvecklande samarbeten, förbättrad infrastruktur samt positiv tillväxt för inlandskommunen. En näring som det enligt nuvarande bergmästare Åsa Persson är ”drag i”. Det blir visserligen en påverkan på miljön, men samtidigt arbetar man för återställning av brutna markområden till ”attraktiva naturområden”.
Aktuella siffror pekar på att vi i västvärlden konsumerar 1 700 ton metaller under vår livstid. I solidaritet med mindre bemedlade länder ska vi därför satsa på gruvbrytning just här där vi faktiskt enligt gruvindustrin kan göra det mer klimatsmart än någon annanstans.
Regeringens mineralstrategi som antogs under våren 2013 syftar till att skapa bättre förutsättningar för att bedriva gruvverksamhet. Detta väcker en undran hur strategin på sikt kommer påverka andra näringar, rekreation, djurliv, växter, vatten?
För varje gruva som öppnas innebär det att en del av jordens känsliga ekosystem påverkas. Vi vet att en gruva även medför stora utsläpp långt efter sin livstid, vilket kan jämföras med kärnkraften då vi måste skydda oss och våra kommande generationer från radioaktivt avfall under lång tid framöver.
Enligt indianhövdingen och professorn Oren Lyons bör vi varje stort beslut fundera på hur det kommer påverka oss sju generationer framåt. I den riktning som Svensk Mineralstrategi pekar, så är det inte klart om mark och vatten kommer kunna föda framtidens jordbor på samma sätt som idag.
Debatten om gruvor och den så kallade ”gruvboomen” har blivit en diskussion mellan olika intressen och viljor. Somliga anser att det skapat nya konflikter, att det bidragit till grupperingar. Olika intressen ställs mot varandra.
Genom att växla mellan perspektiven hos olika aktörer i gruvdebatten, kan man få en mer nyanserad bild av vad som pågår.
Vem drar alltid längsta stråt i samråd och dialoger?
Framstår vissa intressen som mer eller mindre viktiga i förhållande till andra?
Vilka behov lyfts fram respektive osynliggörs?
Vilka aktörer framstår som trovärdiga?
På vilket sätt gynnas Norrbotten och dess invånare av Regeringens Mineralstrategi?
Vem är det som egentligen drar störst nytta av att ta markområden i anspråk och att människor dessutom inte kan komma överens?
Ja-sidan. Nej-sidan, nja-sidan eller gruvnäringen?
Hur uppstod eventuella konflikter från början?
I dessa meningsskiljaktigheter tycks det för närvarande inte finnas någon öppning. Framförallt så verkar taktiken att sätta etiketter på människor och värdera olika intressen som mer eller mindre legitima inte vara särskilt effektiv om processen ska leda vidare. Kan det finnas en annan väg? Är det möjligt att vi som individer i ett samhälle genom vårt eget sätt att agera, tänka och handla kan agera solidariskt gentemot världen runt omkring. ”Tänk globalt, Agera lokalt”. Vad säger grupptrycket? Hur agerar du utifrån ditt eget sunda förnuft?
Jag kan inte förändra andra människor genom att tala om för dem hur de ska vara, men genom att förändra mitt sätt att tänka och handla så visar jag att det finns andra alternativ.
Vilka är våra grundläggande behov? För att leva gott, men utan att tära på jordens resurser? Hur kan du som individ tillgodose det livsnödvändiga samt vårda relationen till dig själv, människor, djur och natur?
En grundläggande moralisk ståndpunkt i samhället är att vi inte ska leva våra liv på bekostnad av att någon annan far illa. Hur kan vi sträva mot ett samhälle där alla har en känsla av sammanhang?
Att sätta gränser, ta ställning och inte låta någon leva sitt liv på din bekostnad utan att bidra till helheten. Att i relation till omvärlden uttrycka sina grundläggande behov och att inte låta sig osynliggöras.
Är det då nödvändigt att vi låter oss söndras i grupper som slåss och skapar konflikter? Vi samsas allihop om att vilja leva i Sveriges nordligare regioner. Kanske beror det på att vi helt enkelt trivs här. Finns det någon människa som förtjänar att bli förbisedd eller utestängd från de processer som berör vår välfärd. Vad är det vi behöver? Vatten, mark, mat, kultur. Sysselsättning i långa tidsperspektiv? Förutsättningar att tillgodose våra primära behov, möjlighet till att skapa mening för oss själva och våra barn.
Vi behöver inte fler konflikter om markerna. Kan vi komma sams och därmed visa makthavarna att vi är människor med visioner och idéer om hur vi på bästa sätt tar till vara på potentialen och mångfalden i vår region genom att utveckla den på ett sätt som håller minst sju generationer framåt.