Barn och utbildningsnämndens beslut att ta bort mellanmjölk och Bregott, som ersätts av lättmjölk och lättmargarin bekymrar oss. Vi är forskare och lärare i Hälsopromotionsgruppen på Institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet och vi tycker att beslutet skickar osunda signaler till skolbarn, föräldrar och samhället.
För det första finns det en risk att barnen i allt yngre åldrar blir fixerade vid fettintaget i kosten, med ökad risk för problem med ätstörningar. Som vi ser det har skolan till uppgift att förmedla en helhetssyn på hälsa, där kosten är en av en mängd olika faktorer (fysiska, psykiska, emotionella, sociala, och existentiella) som påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande.
Att öka den fysiska aktiviteten och minska stressen skulle ge större hälsofrämjande effekter än den föreslagna ändringen av barnens kostvanor.
Om syftet är att minska mängden mättade fetter i skolmaten finns det andra effektivare sätt än att övergå till lättmjölk och lättmargarin, inte minst på grund av att mellanmjölk har ett väldigt lågt fettinnehåll (1,5 %) och mängden mättade fetter är också låg.
Det är ungefär lika logiskt som att försöka minska sockerintaget genom att minska intaget av knäckebröd (2,5 % sockerarter).
Man behöver inte vara kostexpert för att se att logiken inte håller. Dessutom har de yngsta barnen och barn/ungdomar som växer ett högre behov av näringstät mat, som innehåller fett.
En näringsriktig kost behöver inte alls vara fokuserad på lättprodukter med mindre fett. Den borde istället vara fokuserad på bra och naturliga råvaror (helst lokalproducerade), som tillagats från grunden av personal i skolan.
Maten bör ha ett högt innehåll av alla nödvändiga näringsämnen. Lättprodukter innehåller en mindre mängd naturliga näringsämnen, och det blir svårare för kroppen att ta upp fettlösliga vitaminer (A, D, E, & K). Samtidigt går kroppen miste om en del livsnödvändiga fettsyror (omega-3 och omega-6) som är extra viktiga för barn och ungdomar.
I de lokala tidningarna har beslutet motiverats på grunder som bäst beskrivs som tveksamma ur ett vetenskapligt perspektiv. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU 2013) har dragit slutsatsen att ”högre intag av mejeriprodukter (i första hand mjölk) kan leda till viktnedgång bland barn och ungdomar med fetma”.
Tidigare i veckan citerades Ingrid Norberg (BUNs ordförande) ”Dessutom har revisorerna påpekat att vi behöver göra det här”.
Är det ekonomin som är viktigast i frågan, eller barnens hälsa?
Vårt budskap till barn- och utbildningsnämnden är ”Tänk om!”