Den övergripande strategiska tanken om strukturreformer blir till en ödesfråga för norra Sverige.
Har regering och riksdag förmågan att tänka tanken och skulle den få gehör bland våra politiker i norra Sverige inom landsting och primärkommuner? Har de kapaciteten att se den historiska möjligheten och nödvändigheten att skapa en strukturomvandling för 2000-talet i norra Sverige?
Hur ser målbilden i norra Sverige ut 20-30 år frammåt i tiden? En målbild som även bör lägga grunden för en möjlig utveckling de kommande 50-100 åren.
I dessa perspektiv finns frågan om storregion och storkommun med.
Där finns även tankar om ställningstagande ifråga om en långtgående samverkan, vidareförädling och industrialisering av verksamhet som i dag sker utanför närområdet.
En kommunreform i nuvarande Norrbotten med sammanslagningar av kommuner kan leda till en struktur där exempelvs en kustkommun (Fyrkanten), en inlandskommun (Malmfälten) samt en gränskommun (Tornedalen) bildas.
Principen för reformen kan vara att det i varje kommun finns en egen bärkraft med profil, utbildningskraft, utvecklingskraft och ekonomisk grund.
I Malmfälten där expansion inom gruvnäringen sker, pågår redan en förändringsprocess med planer om nybyggnad i både Kiruna och Gällivare.
Är det aktuellt att tänka tanken om att bilda en storkommun Malmfälten och börja bygga en gemensam stad med en storflygplats samtidigt med en mineral/gruv/energi tekniskt universitet/högskola i toppklass?
Den frågan är aktuell att ställa i perspektivet om strukturomvandlingar med förmågan att höja utvecklingsbärkraft och -takt inför framtiden.
Fördelen med strukturomvandlingar är att man tvingas tänka på nytt sätt. Man flyttar tankeprocessen till att inkludera områden utanför den nuvarande gränsen.
Att ställa frågan är även relevant med hänsyn till att strategiska beslut med statliga, regionala och kommunala intressen är viktiga att integrera i en gemensam satsning inför framtid.
Tanken handlar inte om att störa nuvarande planer utan att beakta de mer övergripande viktiga strukturfrågorna för framtid av norra Sverige. Det ska inte uppfattas som hotfullt eller orealistiskt och skapa motstånd istället för stöd.
I nuvarande kommunstruktur för Norrbotten med 14 kommuner har befolkningsmängden i flesta kommuner minskat mycket (till och med mer än 30 procent under 30 år), vilket reducerat finansiering av kommunal drift.
Att bibehålla struktur och administrativa kostnader för kommunala förvaltningar och kommunledningar kostar mycket.
En strukturreform med en kommunreform och en för framtid ännu viktigare regionreform skulle inte bara reducera kostnader utan lyfta utvecklings- och bärkraften för hela norra delen av Sverige till en högre och hållbarare nivå.