Tror inte på modellen

Tidningarna kommer själva att fastna i ”nätet” – det blir ett bett i journalistsvansen.

NSD:s nattredaktion i Luleå blir mindre i höst. Redigeraren Tommy Keisu och en kollega tar avtalspension. Nattchefen Bodil Resare ska sitta kvar med en redigerare för att få ihop tidningen. Bakgrunden är att spara tjänster	 på papperstidningen och föra över dem till den nya digitala tidningen.

NSD:s nattredaktion i Luleå blir mindre i höst. Redigeraren Tommy Keisu och en kollega tar avtalspension. Nattchefen Bodil Resare ska sitta kvar med en redigerare för att få ihop tidningen. Bakgrunden är att spara tjänster på papperstidningen och föra över dem till den nya digitala tidningen.

Foto: Andreas Wälitalo

Norrbottens län2013-10-04 09:45
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

NSD och NK tar betalt på nätet för nyheter. Jag tror inte på modellen.

Går NSD dåligt redan nu så inte lär folk som varit in på nätet gratis en tid nu plötsligt vilja eller ha råd att betala. Det är jag rädd för.

Att måla upp en stor kostnadsartikel som förklaring eller ursäkt vad en journalist kostar ger också en känsla av ”falsk marknadsföring”. Fast jag kan förstå problemet. Att tro att nätet ska leda till stora fångster av inkomster – det tror jag inte på. När ska yrkesarbetande hinna sitta och läsa på nätet och det är tungt läsa på skärmen.

Det blir att lyssna på radio och TV och bläddra i Annonsbladen.

Kanske får vi den kinesiska modellen med väggtidningar som ”nytt nyhetsnäst”.

Alla som NSD i dag räknar in som nätläsare kommer inte att ha råd att betala.

Det är nog mest arbetslösa ungdomar och ”fattigfolket” som nätläser. Börjar nätnyheterna att prioriteras för att tvinga läsarna till avgiftsnätet så kan pappersblaskorna i framtiden hälsa hem.

NSD borde kolla vilka åldersgrupper som läser tidningen jämfört med nätet – och kanske kolla inkomstlägena på dessa grupper?

Idag kostar NSD 2 500 kr/år, dyrt för pensionärer och unga med ”A-kassa”. Det blir en ”tuff betalmodell i Norrbotten” för läsarna.

Den tidning som inte följer detta har en chans att vidga utgivningsområdet och fånga in inkomster som försvinner för NSD/ NK framöver. Att slå ihop NSD och Kuriren är en ekonomisk lösning – mindre papper, färre skribenter, enklare med distributionen, et c. Men kanske en simplare nyhetsbevakning.

Hur objektiv är också en fråga?

Låt oss slippa den högljudda reklamen i TV och läsa den i tidningarna. Betala hellre TV-licensen. Visst, kan det vara rätt att ta mer betalt för nyheterna, men alla dagens läsare betalar inte mer för det.

Och varför ska ”de som har en nyhet” i framtiden låta NSD och Kuriren ta del av den utan att de i sin tur kräver betalt för att ni ska få skriva om nyheten.

Risken nu är att tidningarna biter sig själva i ”journalistsvansen”. För berörda journalisters del hoppas jag att jag har fel.


J Gustavsson f.d. journalist på NSD och Kuriren

Chefredaktören svarar:  Prenumeranter betalar inget extra

Det är en dyster och delvis felaktig bild som målas upp i insändaren.

NSD når fler läsare än någonsin, intresset för det vi skriver om Norrbotten är stort.

I min roll som chefredaktör möter jag massor av människor som på olika sätt vittnar om den lokala journalistikens betydelse, oavsett om de läser papperstidningen eller tar del av innehållet på webben eller i mobilen.

Hittills har de flesta tidningar valt att inte ta betalt på nätet.

Det är dock inte en hållbar väg på lång sikt, när läsandet förvisso långsamt men ändå undan för undan flyttar över på nätet.

Att bedriva en bra och kvalitativ lokal journalistik i Norrbotten kräver resurser, och då måste vi ta betalt för det innehåll vi framställer – oavsett om det publiceras i papperstidningen eller på nätet.

Det är dock viktigt att poängtera: Våra prenumeranter betalar inget extra för innehållet på nätet.

Som prenumerant har man tillgång till allt vårt material, oavsett distributionskanal.

Att slå ihop NSD och Norrbottens-Kuriren tror jag inte på.

Då minskar mångfalden i medierna, och jag tycker att Norrbotten förtjänar bättre.

Kalle Sandhammar Chefredaktör NSD