Många av våra flyktingar fick praktikplatser på olika arbetsplatser under 3 månaders tid för att de skulle komma in i samhället och lära sig svenska. De fick alltså ingen lön under den tiden.
Migrationsverket har sedan ändrat reglerna inom olika områden för att försvåra så mycket som möjligt för att flyktingarna inte ska få stanna.
Ytterst ansvarig är ju regeringen med Morgan Johansson som representant i en mycket svår och utsatt situation då mängden och nödropen om hjälp från de flyende blev så stora för landet och svenska folket började knorra. Den ändring som nu gäller är att det finns arbetsgivare som vill anställa men inte kan på grund av de regler som införts.
Tidigare kunde Migrationsverket utfärda arbetstillstånd för den arbetssökande men nu är det betydligt svårare.
När man väl lyckats få tillstånd att arbeta kan arbetsgivaren ändå inte anställa om personerna ifråga ännu inte fått uppehållstillstånd.
Någon vidare hjälp i detta avseende ges inte heller. Somliga flyktingar var på sin första intervju hos Migrationsverket redan för mer än ett år sedan och har ännu inte fått besked om de får stanna eller inte.
Väntan gör att många mår jättedåligt då de liksom befinner sig i en bubbla utan att se något som helst hopp om framtiden.
Många sitter i sina trånga rum hela dagarna på grund av apati, deprimerade och helt orkeslösa, utan sysselsättning eller går runt, runt hela dagarna med de svåra minnen av alla hemskheter de gått igenom.
I många fall är det bara IS som manar på och välkomnar dem, men dit vill de ju absolut inte, med några få undantag.
Snälla människor, ge dem åtminstone en nick till hälsning om ni inte vågar säga hej. Bara en liten hälsning kan betyda så enormt mycket.
De flesta vill höra några svenska ord och bli sedda, inte glömda av en hel värld. Som man själv vill bli behandlad bör man väl behandla andra, eller hur?