Våga stå emot

Matigt. Det är viktigt att skolpolitikerna och skolköken vågar stå emot den pressen och istället tar ansvar för att införa en nyttig och växtbaserad meny i skolmatsalarna, menar David Stenholtz och Jonas Paulsson.

Matigt. Det är viktigt att skolpolitikerna och skolköken vågar stå emot den pressen och istället tar ansvar för att införa en nyttig och växtbaserad meny i skolmatsalarna, menar David Stenholtz och Jonas Paulsson.

Foto: Ylva Oldberg/TT

Norrbottens län2014-09-16 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu när höstterminen startat är det viktigt att skolköken är på alerten och lägger om kosten i enlighet med de nya nordiska kostrekommendationerna som stöds av svenska myndigheter.

Skolköken bör undvika ohälsosamma livsmedel som rött kött, feta mejeriprodukter, smör, socker, salt och vitt mjöl, samt öka utbudet av hälsosamma livsmedel som grönsaker, fullkornsprodukter, baljväxter, frukter, nötter, frön och bär.

I skolköken och bland skolpolitiker är tyvärr missuppfattningen utbredd att rött kött, fet mjölk och smör är nyttigt. Det är mycket allvarligt eftersom mättat fett ökar mängden kolesterol i blodet vilket i sin tur ökar risken för hjärtkärlsjukdom, enligt de nya nordiska kostrekommendationerna.

Dessa är mycket tillförlitliga och baseras på god vetenskap. Dessa kostråd ligger i linje med kostrekommendationer från alla världens länder och med kostråden från svenska myndigheter som Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).

Animaliska produkter generellt innehåller mättat fett som ökar risken för hjärtkärlsjukdom, insulinresistens och demens. De innehåller även kolesterol, något som inte alls finns i växtbaserade produkter. Animaliskt protein kan försämra en nedsatt njurfunktion och har satts i samband med ökad risk för diabetes. Animaliska produkter innehåller aldrig fibrer eller hälsosamma långsamma kolhydrater.

De innehåller heller inga fytonutrienter, ämnen som bara finns i hela vegetabilier och som förebygger och motverkar sjukdom genom ett flertal idag kartlagda mekanismer.

Skolköken bör främst fokusera på att öka andelen fullkornsprodukter, baljväxter, grönsaker och frukt.

Nyttiga fullkornsprodukter är exempelvis fullkornspasta, fullkornsris, majs, havre, fullkornscouscous, bulgur, hirs, korn och råg. Hälsosamma baljväxter är bönor (små svarta, pinto, röda, garbanzo, stora vita, soja), ärtor, brytbönor, linser och sojamjölk, sojaburgare, tofu och tempeh.

Många olika sorters grönsaker och frukt bör serveras. Till exempel tomater, gurka, morötter, broccoli, blomkål, spenat, grönkål, squash, sötpotatis, kronärtskocka, svamp och lökväxter, bananer, äpplen, vindruvor, päron, persikor, apelsiner, honungsmelon, grapefrukt, kiwi och bär.

Den offentliga skolmatsupphandlingen i kommunerna handlar om ofantligt mycket pengar. Därför utsätts skolköken och skolpolitikerna för en enorm press av livsmedelsindustrin att även köpa in diverse onyttiga animaliska produkter som mjölk, smör, rött kött och charkprodukter samt - vita mjölprodukter med snabba kolhydrater och lite näring.

Pressen att köpa in just dessa varor är extra stor eftersom livsmedelsindustrin tjänar mest pengar på dem. De produceras i flera led vilket skapar en vinst i varje led. Päron, morötter, blåbär och bönor har i jämförelse mycket små vinstmarginaler. Det är viktigt att skolpolitikerna och skolköken vågar stå emot den pressen och istället tar ansvar för att införa en nyttig och växtbaserad meny i skolmatsalarna.