Våga ta ansvar

Ledarskap. Vi måste helt enkelt våga bli mer ärliga mot oss själva och inte tacka ja till jobb som inte får oss att må bra. Verkligheten är alltför skrämmande; fler och fler blir deprimerade och vi befinner oss som det är nu i en nedåtgående spiral, menar Elaine Breske Hirscher  och Magnus Hedman.

Ledarskap. Vi måste helt enkelt våga bli mer ärliga mot oss själva och inte tacka ja till jobb som inte får oss att må bra. Verkligheten är alltför skrämmande; fler och fler blir deprimerade och vi befinner oss som det är nu i en nedåtgående spiral, menar Elaine Breske Hirscher och Magnus Hedman.

Foto: Bertil Ericson/TT

Norrbottens län2014-10-31 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Personligt ledarskap handlar om att man har en bra koll på livet, men också på sig själv, något många ledare på företag känner att de inte har i dag. Vi behöver bli bättre på att släppa upp rätt personer till toppen, men också våga ta större ansvar.

Ett bra personligt ledarskap förutsätter vissa egenskaper, däribland en förståelse för sig själv. Du måste veta vad framgång är för dig själv för att kunna förmedla det till andra – och för att veta det måste du veta vad du mår bra av. All framgång i ledarskap börjar med ledaren själv.

En ledare måste därför trivas i det denne gör. Detta innebär att ledaren själv måste våga ta ett eget ansvar över sitt välmående och det är här som många företag i Sverige tycks misslyckas i dag.

Istället för att kartlägga vem som passar bäst för ledarrollen och på så vis säkerställa att rätt person är på rätt plats letar företag alltför många gånger efter de personer som är framstående i det aktuella arbetet på arbetsplatsen.

Men tyvärr är det inte riktigt så enkelt. Bara för att du är bra på spela fotboll, innebär det inte alls att du är bra på att lära människor att spela eller bli bättre på fotboll eller för den delen har intresset eller kunskapen att leda människor.

Resultatet? Vi står med en mängd företag i Sverige med personer på ledarpositioner som inte trivs och som därför drar ner både sig själva och andra på arbetsplatsen, vilket i sin tur minskar effektiviteten och arbetsglädjen på arbetsplatsen.

Vi måste helt enkelt våga bli mer ärliga mot oss själva och inte tacka ja till jobb som inte får oss att må bra. Verkligheten är alltför skrämmande; fler och fler blir deprimerade och vi befinner oss som det är nu i en nedåtgående spiral.

I gengäld mot att ledarna tar större ansvar för sina liv måste företagen utarbeta bättre, mer pålitliga processer, för att utse sina ledare. Annars kommer företagen att förlora i längden. En omotiverad och obekväm ledare kommer med största säkerhet att förlora sin grupp, vilket i sin tur kommer att resultera i en omotiverad sektion med låg arbetsmoral. Läget är ohållbart.

Vi måste fokusera på människorna bakom arbetena, människor som har en passion för andra människor snarare än för pengar. Det är dessa människor som borde rekryteras till ledarpositioner. Att leda handlar nämligen om att kunna förstå hur människor fungerar, vad de behöver för att lyckas – inte om att ha en god kunskap i det tekniska.

Så vilken slags ledare väljer du? Den som förstår dig, eller den som förstår din dator? Ta dig tid att fundera, det kan nämligen komma att påverka hela ditt företags framtida utveckling.