Våra liv har också ett värde

Norrbottens län2017-01-30 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det får vara nog nu, att vi på landsbygden inte prioriteras när det gäller infrastruktur. Med landsbygd menar jag i det här fallet Överkalix, en bygd som ligger mitt emellan kusten och malmfälten/fjällen/tornedalen. Och inte minst är det en bygd där i stort all trafik till Nordnorge passerar. Det jag och många med mig vill är att gång- och cykelvägar måste byggas. Att E 10 är ”på gång” att i alla fall delvis byggas om för biltrafiken vet vi. Men det finns så mycket mer att göra. Att vi inte har en enda gång- och cykelväg förutom några hundra meter i anslutning till centralorten Bränna är skandal.

Det måste till statliga medel nu, helst igår, för utbyggnad. Kostnaden för att bygga per meter är inte högre i en glesbefolkad kommun än i en större. Våra liv är inte mindre värda även om vi inte är lika många fastboende. Man kan inte räkna kostnad per person som bor efter vägen, de flesta som färdas på våra stora vägar är inte överkalixbor. Vi har inga vägtullar för förbipasserande trafik som åker till gruvorna eller för turister. De vill vi inte heller ha, vi vill att turister, andra besökare och inflyttare ska komma hit. Det som nu får mig att ta upp detta gamla problem är att flera av mina vänner nyligen varit nära att sätta livet till. Samt att en nyinflyttad tog upp detta igår. Hon bor vid väg E 10 och har kommit på att det knappt ens är möjligt att vara ute och promenera sommartid. Det finns inte ens en vägren att tala om i hennes by. Där finns heller ingen annan väg.

En annan vän arbetar i rennäringen, och det är så nära så nära många gånger när de ska få bort djuren från vägen. Ytterligare en vän fick nyligen hoppa upp i plogkarmen för att inte sätta livet till, det var inne i en de större byarna med genomfartstrafik.

Ytterligare en bekant räknade till 24 långtradare under en 800 meters promenad på E 10. Hon kommenterade med ”man har ingenstans att ta vägen, när plogkarmarna rasar in blir vägen ännu smalare. Att med sig barn eller hund är otänkbart”.

Själv har jag vandrat med barnvagn en sommarvardag för 20 år sedan, mot Nybyn (Pajala/Övertorneåvägen). En väg med knappt synbar vägren och tung trafik. Jag gjorde aldrig mer om det. Tack vare att folk inklusive barnfamiljer undviker att åka ut utan bil är orsaken till att inte fler dör, statistik vi vill slippa. Fakta är att knappt någon vågar sig ut gående eller med cykel längs vägarna.

I Överkalix har vi mycket fler människor på sommarhalvåret; fritidsboende, hemvändare och turister. Att inte kunna gå eller cykla utmed våra älvar och till byarna är så dåligt. Vi vill såklart ha fler inflyttare i alla åldrar. Ett cykelnät vore en attraktion. Det skulle vara möjligt att färdas utan bil till skola, affär och jobb. Hur många gånger tror ni att barn i exempelvis Gyljen eller Nybyn cyklar till skola eller träning i Bränna under sin uppväxt?