Svar till ”Påläst Lulebo”, insändare 25 maj
Jag har inte sett något av de TV-program du åberopar, men jag har hört ett radioinslag där två forskare hade intervjuat många tiggare i Stockholm, Malmö och Göteborg. De hade inte kunnat få belägg för att det i någon större utsträckning förekom organiserat tiggeri, det vill säga ligor som tar merparten av det tiggarna får ihop. Det förekommer säkert, men inte i så stor omfattning som man ibland vill göra gällande. Däremot måste tiggarna säkert anlita någon som samlar ihop pengarna och växlar in dem, en enskild tiggare kan ju inte gå med sin pappmugg till våra kontantlösa banker för att göra en insättning.
När det gäller hjälporganisationer så har jag den senaste månaden hört radioprogrammet ”Kaliber” som i två program undersökt ”Hjärta till hjärta”, en organisation som har samlat in cirka 6 miljoner kronor i Sverige för att hjälpa tiggarna i deras hemländer. Deras huvudprojekt är en korgfabrik i Rumänien där man erbjuder anställning, hygglig lön och sjukförsäkring. Tyvärr visade det sig att det i verkligheten inte har blivit så fantastiskt som man velat ge sken av. Flera före detta tiggare är nu tillbaka i Sverige och sitter och tigger igen. Reportern hade mycket svårt att få svar på sina frågor, bland annat saknades anställningsavtal och den utlovade lönen hade dels sänkts, dels byggde den på ett beting som endast en mycket erfaren korgmakare kunde klara. Alla frågor som rörde organisationens ekonomi förblev obesvarade.
Efter dessa avslöjanden frågar jag mig hur man skall hitta en hjälporganisation som man törs lita på.
Jag håller med om att det bästa för dessa stackars människor vore att deras situation i hemlandet förbättrades så att de slapp komma hit, men än så länge fortsätter jag att lägga pengar i deras pappmuggar.