Enligt Robert Björkenwall i NSD den 24/1 råder det kaos på svensk järnväg. Några av Björkenwalls utgångspunkter behöver förtydligas.
Regeringen satsar 522 miljarder kronor på infrastrukturen för perioden 2014-2025. 86 miljarder av detta går till drift och underhåll av järnvägen. Det är historiska nivåer. Till detta kommer intäkterna från banavgifterna, som går till underhållet. Banavgifterna ökar från 1,3 miljarder kronor i år till 2,5 miljarder år 2025. Jämför detta med de fyra miljarder som Socialdemokraterna årligen vill ta in på kilometerskatt.
SJ och Green Cargo anpassar sina kostymer till omvärldens krav. De verkar på konkurrensutsatta marknader och bör ha liknande avkastningskrav som sina konkurrenter, för att inte snedvrida konkurrensen.
SJ tvingas inte köra olönsam trafik, som Björkenwall hävdar. Olönsamma tåglinjer som är samhällsekonomiskt viktiga upphandlas. Det innebär att en tågoperatör kan lämna ett anbud. Givetvis måste anbudet täcka de kostnader operatören har, allt annat är oansvarigt.
Utmaningarna för järnvägen finns kvar men utgångspunkterna för diskussionen måste vara korrekta.