För en tid sedan deltog jag på ”Framtidens Gruv & Mineral
2014” i Stockholm, årets största konferens för experter och intressenter från nordisk gruv- och mineralindustri, beslutsfattare från riksdagen och myndigheter, finansiärer och investerare med flera.
Jag tog en taxi från min dotter på Södermalm till konferensen. Chauffören var en glad värmlänning som undrade var jag kom ifrån.
- Kiruna, sa jag, har du varit där?
- Nä, men visst händer det mycket hos er däruppe? Jag funderar på att ta med mig frugan och flytta upp. Jobb verkar ju ni har gott om och det ska investeras massor av miljarder…
Som gammal (nåja) reklamgubbe, brukar just taxichaufförer vara beviset på att man verkligen nått ut i de breda folklagren med sina budskap.
Och snart har det väl inte undgått många svenskar att det är vi i Malmfälten och Norrbotten som är lokomotivet i Sverige och står för en stor del av tillväxten i landet.
41 000 nya jobb skapas i Norrbotten de närmaste tio åren.
12 000 nya bostäder ska byggas i Kiruna, Gällivare och Luleå.
Köpkraften är stark, allra starkast i Malmfälten, som också har landets högsta ungdomslöner och lägsta ungdomsarbetslöshet.
Framtiden ser onekligen ljus ut, inte minst för våra världsledande basnäringar.
Bruttoregionprodukten, BRP, per invånare är näst högst i Sverige efter Stockholm.
Det ska investeras mer än 200 miljarder kronor inom gruv- och mineralnäringen, rymden, infrastruktur, vindkraft, datacenters, besöksnäringen och samhällsomvandlingarna i Malmfälten.
Åter till den glade taxichauffören:
- Det verkar som om det går bra i hela Norrbotten, ni verkar dra åt samma håll. Här i Stockholm är man inte överens om nånting…
- Jodå, men vi kan bli ännu bättre. Kom upp och häng med, sa jag och lämnade mitt visitkort, när jag hoppade ur taxin.
Och visst behöver vi bli bättre på att samarbeta i länet. Jag är anhängare av tanken på Norrbotten som en starkare region, där vi gemensamt jobbar för en fortsatt tillväxt, utbyggd infrastruktur, bättre sjukvård, levande kultur- och nöjesliv och
– framförallt – fler norrbottningar.
Samtidigt som jag tror på en region, där vi samlar resurser och kompetens för att stärka hela länets konkurrenskraft, vill jag att vi öppnar dörrarna för en nytänkande kraftsamling bland länets grannkommuner.
All förändring måste ju börja hemma och en god grannsämja är en bra start.
Dessutom måste vi som redan är starka motorer, bjuda in våra grannar och se till att växa tillsammans.
Jag vill därför att vår regionutveckling inleds med en egen kommunreform, där vi samverkar i fyra starka kraftcentra i länet; Luleåregionen (Luleå, Piteå, Boden, Kalix, Älvsbyn), Malmfälten (Kiruna, Gällivare, Pajala, Jokkmokk), Östra Norrbotten (Haparanda, Övertorneå, Överkalix) och A-kommunerna (Arvidsjaur och Arjeplog).
Låt oss tillsammans sätta upp en offensiv vision: Norrbotten ska fortsätta växa och bli en än mer attraktiv, jämställd och mångkulturell region.
Vi är redan på god väg, det visar ju den senaste befolkningsstatistiken.
Vi har högt i tak och gott om plats för både livsrum och livskvalitet, i vår egen fjärdedel av Sverige. 2030 ska vi vara 300 000 norrbottningar.
Är vi överens?