När det gäller klasskillnader i Sverige tänker jag på att barn med borgerliga föräldrar i en stor utsträckning blir mer uppmuntrande att vara duktiga och lyckas i skolan. Det är ofta en självklarhet för borgarklassen att man ska utbilda sig och gå universitet eller högskola.
Medan barn som har föräldrar som hör till arbetarklassen, kanske inte får lika mycket hjälp och uppmuntran hemifrån när det gäller skolarbete. Vilket jag tror beror på att föräldrarna inte själva har gått skola och har inte samma tänk som den som är akademiskt utbildad.
Jag tänker mig till exempel en ensamstående mamma jobbar som till exempel städerska som är ett tungt och slitigt jobb.
Hon kanske jobbar från 07 till 16 varje dag och på grund av det orkar och hinner hon inte stötta sina barn, vilket man förstår.
Det är en stor klassfråga att ha en akademiskt borgerlig förälder. Borgerliga har ofta mer kunskap, bättre ekonomisk situvation och ett mindre fysiskt slitsamt arbete.
Detta förhållande gör att de orkar och på olika sätt kan stötta sina barn. De kanske till och med kan betala för till exempel läxhjälp om de inte hinner med det själva.
Förra året jobbade jag med en ensamstånde mamma som hade tre barn. Hon var tvungen att jobba på alla juldagar för att få ihop pengar till hyran och räkningarna.
Något som jag också har funderat över när det gäller klass är var man bor och vad människorna sysselsätter sig med vid respektivte förort. När jag hälsar på min farmor i Danderyd ser jag att många människor är ute och joggar och promenerar i det natursköna området. En annan dag åkte jag ut till Rinkeby för att kolla på hundvalpar, där var det inte alls några som var ute och joggade där stog folk i olika grupper på gatan.
Då tänkte jag att de borgerliga är mer medvetna och kanske har råd att köpa tränningskort och även äta bättre mat och på så sätt har de en högre levandstandrad. Jag läste häromdagen en artikel i DN av Jan Guillou, där skriver han att på Östermalm där han bor vet folk hur man för sig. Det vill säga man är lättsam vänlig, trevlig och artig. Det är något barnen i sin uppväxt får lära sig att vara.
När jag sätter mig in i politiken så blir jag kluven trots att jag är säker på vilken sida jag står på i slutändan. Det vill säga antingen är man på borgarnas eller på arbetarnas sida. Jag tycker att de är viktigt att värna om alla människors lika värde och att vi lever i ett rättvisst samhälle där man inte utnyttjar och suger ut vissa människor.
Men å andra sidan kan jag bli störd av människor som inte tycks bjuda till och anstränga sig för att förbättra sin livssituation. Jag förstår åsikten att var och en måste kämpa för sin livssituation, utifrån de förutsättningar personen i fråga har.
Men i själ och hjärta när jag tänker efter tror jag faktiskt att alla människorna gör så gott de kan. Jag brukar tänka att ”Man kan ju inte hugga huvudet av nån för det de inte kan”.
Tisdagen den 29 oktober såg jag på programmet ”Uppdrag granskning”. Där framkom det att en elev med fina betyg och en rik pappa från London blev prioriterad framför en elev med sämre betyg och den eleven hade en invandrarpappa.
Rektorn på skolan kallade barnet för fula saker och pappan för ”jävla neger”.
Här ser man ju tydligt att det är ett klassamhälle vi lever i med djupa orättvisor. Man ser också vinstintresset i privatskolar, vilket jag tycker är helt fel. Efter detta pogram har ju Socialdemokraterna föreslagit att kommunen tar hand om kön till friskolorna.
Den riktiga underklassen i Sverige tycks det mig nu vara invandrarna och gästarbetarna. De får slita för mycket lägre löner, till exempel bärplockare som kommer hit. Jag tycker verkligen att dessa människor far illa och blir utnyttjade. Byggnadsarbetarna från till exempel Baltikum, Rumäninen och Bulgarien får ibland bo på byggarbetsplaster under primitiva förhållanden.
När det gäller fotbolls- och ishockeyspelare som når världsklass så kommer de ofta från enkla förhållanden. Det är ju vår svenske fotbollsstjärna Zlatan ett exempel på.
Fotboll är en sport där alla kan få en ärlig chans om de lägger ner stor kraft, tid och energi. Flickor eller pojkar från medelklass och överklass studerar ofta istället för att satsa på en kärriär i idrotten.