Under min uppväxt i Tornedalen fick vi då och då besök av romska kvinnor som sålde textilier av olika slag, inte minst färggranna dukar. Ibland frågade de också efter något att äta. Jag minns också att de ibland brukade säga att de frös när de kom på vintern. Just det har fastnat i mitt minne. Det gjorde mig ledsen att någon tvingades frysa. Att mamma gav dem av det mjuka brödet som hon bakade och som alltid fanns minns jag också. Det kunde vara nybakt – och värmande.
"Mustalais-Otto" kallades en äldre romsk man som hade ett stort umgänge med icke-romer i hela Tornedalen. Jag minns att han var så rak i ryggen, var så prydlig och hade ett ödmjukt, snällt ansiktsuttryck. Han och andra romer, ibland hela familjer, bodde då och då hos vår närmaste granne som hade ett stort hus. Om de färdades med häst fick den en plats i stallet.
Ytterligare en sak som jag minns är sången "Mustalainen" som jag tyckte var så sorglig och så vacker på samma gång. Den berättade om romernas liv, om hemlöshet och umbäranden och samtidigt var den en hyllning till friheten. I den uppmanades den som frågade varför romerna ständigt var på vandring att fråga flyttfågeln och vandringsstjärnan om svar.
Under de senaste åren har jag varit på romernas nationaldagsfirande i Kulturens hus i Luleå. Där har de sjungit sin nationalsång "Gelem, gelem" skriven av Jarko Jovanovic. Så här börjar den i Domino Kais svenska översättning:
"Jag gick, jag gick på de långa vägarna
Där mötte jag många lyckliga romer
Ah, romer säg, var kommer ni ifrån?
Med alla tält och hungriga barn.
"Aai, romer, aai, ungdomar"
Även jag hade en stor familj
De slaktades av svarta legionen
Alla strök med, män som kvinnor
Och bland dem även alla barn
"Aai, romer, aai, ungdomar".
Under århundraden har romernas tillvaro i Sverige präglats av diskriminering och utanförskap. Övergrepp i form av fördrivning, tvångsförflyttning, näringsförbud, invandringsförbud, tvångssterilieringar och tvångsassimilering har förekommit ända fram till 1970-talet. Det har bidragit till en stark misstro mot myndigheter hos många romer.
I dag är romerna erkända som nationell minoritet med rätt till egen kultur och eget språk. De är en värdefull del av det svenska kulturarvet. Över hela landet pågår brobyggen mellan romer och myndigheter och arbetsmarknad. Kyösti Lindberg i dagens Mitt i livet-reportage är en av dessa brobyggare.
Avslöjandet nyligen att Malmö-polisen har registrerat tusentals romer, inklusive barn, slog ner som en bomb bland romer och förstörde det förtroende som byggts upp mellan detta hårt prövade folk och de svenska myndigheterna. Förhoppningsvis försvann inte allt förtroende. De romska brobyggarna kommer i alla händelser att oförtrutet arbeta vidare. Kyösti Lindberg på Arbetsförmedlingen i Luleå är en av dem. Han hoppas kunna hjälpa många romer till arbete. Som den första romska studenten i Luleå uppmuntrar han också andra unga romer att satsa på utbildning. Själv vill han bli revisor men säger:
– Jag vill inte satsa på en dyr utbildning för att sedan inte få något jobb. Inte vill jag steka hamburgare på Mc Donalds om jag har en revisorsutbildning.