Det är drygt tre år sedan jag stegade in i Mediehuset i Luleå, som nyutnämnd chefredaktör på NSD. En av landets absolut bästa och finaste tidningar, med en erkänt duktig och kreativ redaktion. Ett vidsträckt bevakningsområde, många och krävande läsare.
Det var många komplicerade sammanhang och frågor jag skulle sätta mig in i. Många pågående debatter att läsa på om. Och samtidigt en medieutveckling som gick allt snabbare och ställde oerhört höga krav på mig och alla andra i branschen.
Det har varit en riktigt häftig resa att få vara med på!
Dels privat; det jag lär minnas mest är alla möten. Möten med människor. Att förklara varför inte tidningsbuden klarar av att dela ut alla tidningar när det är kallare än minus 40, att prata journalistik samtidigt som Fjälligan med en Stevie Wonder-cover fyller dansgolvet på Hotell Jokkmokk en decemberkväll, att resonera papperstidningens framtid under en promenad vid ett gnistrande frostigt och brusande Storforsen.
Häftigast var nog ändå en hösttidig forspaddling utanför Jukkasjärvi. Sällan har jag känt mig så levande som just där och då.
Det har också varit en resa rent yrkesmässigt. Ganska snart när jag börjat inledde vi ett arbete med att skilja papperstidningen från webben. Det är i dag helt olika produkter. Och det viktigaste av allt - vi har satsat stort på att utveckla varje kanals journalistik efter kanalens styrkor.
Nsd.se är i dag en levande sajt, fylld med direkthet, närvaro och interaktivitet. Och i papperstidningen har vi storsatsat på fördjupande och analyserande journalistik, granskningar och nyhetskrönikor.
Höjdpunkterna under dessa år är givetvis de dubbla guldspadar NSD:s journalister belönats med. Ingen annan lokaltidning har lyckats med att vinna detta fina pris två år i följd. Att vi lyckats är jag oerhört stolt över och jag ser det som ett bevis för att vi tänker rätt i våra val kring satsningar och innehåll.
Övriga priser, miljöpriser, fotopriser och lokalredaktörspriser, är också något som värmer när jag nu blickar bakåt.
Men om man blickar framåt - vad väntar då? Man kan vara säker på att utvecklingen inte kommer att ske långsammare. NSD:s roll som stabil och opartisk nyhetsförmedlare blir allt viktigare i den takt ni läsare vill ta del av vår journalistik i allt fler kanaler. Vi har aldrig haft så många läsare som i dag. Ni vill ta del av det vi gör inte bara i papperstidningen på frukostbordet. Ni vill läsa oss dygnet runt, året runt. För att möta dessa önskemål finns vi i allt fler kanaler - vilket i sin tur gör att era krav på oss blir ännu större.
Det är fantastiskt kul och ger oss en massa nya och intressanta möjligheter. Vi jobbar just nu med ett internt, digitalt utbildningsprogram. Vi bygger om vår webb och vi satsar stora resurser på att utveckla morgondagens plattformsoberoende journalistik.
Från måndag axlar Kalle Sandhammar rollen som chefredaktör för NSD och nsd.se. Jag är säker på att han med ny kraft kommer att leda NSD in i det nya och spännande.
Innan jag reser vidare mot mina nya uppdrag i Sundsvall återstår det bara nu att säga tack. Tack för alla möten. Och tack för att jag tillsammans med er fick göra denna resa.
Trevlig helg!