En mild bris från vänster

Visst finns det unga som är poltiskt intresserade. De vet bara inte om det, anser Olle Keijonen i blå mössa. FOTO: Hans Sternlund

Visst finns det unga som är poltiskt intresserade. De vet bara inte om det, anser Olle Keijonen i blå mössa. FOTO: Hans Sternlund

Foto: Hans Sternlund

Krönika2009-05-02 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Luften stod i det närmaste stilla i vårvärmen på Kupoltorget i Kiruna i går. Det var förvisso många talare, mycket folk, långa köer till gratisburgarna, men inga rasande vänstervindar gjorde sig gällande på arbetarrörelsens stora dag. Detta trots allt mer påtagliga kristider och en tuff borgerlig regeringspolitik.
Hur är det egentligen ställt med det politiska engagemanget och kampviljan? Och hur är det med samhörigheten i det röda laget. Det var mina två spaningar på 1 maj i går.
Svaret på den första spaningen är kanske ganska enkelt. Kampviljan är stor när det gäller frågor som berör människor handgripligen och personligen.

Ett par exempel från i går.
Ett hundratal Svappavaaraborna hade tagit sig fem mil till Kiruna för att protestera mot en eventuell skolnedläggning. Där hade man inga problem alls att få folk att ställa sig under fanor och plakat.
- Inte när det gäller en fråga som kan innebära hela byns avveckling. Vi fyllde snabbt en hel buss och lika många har tagit sig hit i egna bilar, säger Stefan Savonen i arrangörsorganisationen Plattform Svappavaara.
Massor av pensionärer från Kirunas fyra penisonärsorganisationer var också på plats för att protestera mot regeringens jobbskatteavdrag som går pensionärerna förbi. Mona Sahlin lovade som av en händelse just i går att ge pensionärer lika skatt som för arbetande om de vinner valet.
Det var även i övrigt ganska hög medelålder bland den lyssnande publiken (I Kiruna har man slutat marschera på 1 maj för många år sedan) dock med några få undantag.
Olle Keijonen som talade för Ung vänster tror dock att det finns ett politiskt intresse bland de unga, även om det inte vet om det.
- Ungdomar vill att tjejer ska kunna vara trygga när de går ute på kvällarna, de vill inte ha ungdomslöner och de vill kunna ladda ned film och musik på datorn utan att riskera att bli straffade. De inser bara inte att det är politik, säger han.

Ungdomarna syns dock inte till på 1 maj-manifestationer, men det gör ju inte många av deras föräldrar heller numera. Det var något som bekymrade Bengan Keisu som jag träffade på Vänsterpartiets sida av torget.
Han tror dock att krisen med viss automatik kommer att öka medvetandet och därmed engagemanget och kampviljan.
- Folk har inte insett allvaret i krisen. De enda som förstår är det som har hamnat utanför, och de kommer att bli fler och fler. Vi var nyligen i Manchester med facket och besökte Europas största stålverk. Där var det bara ett av fyra verk som gick och bara 4 000 av 12 000 personer hade kvar jobbet.
Så till spaningen om samhörigheten inom arbetarrörelsen. Frågan känns särskilt aktuell med tanke på det landsomfattande uppropet från vissa fackledare som kräver LO-basens avgång och en översyn av ledarskapet inom Socialdemokraterna.
Även internt inom Socialdemokraterna diskuteras förstås AMF-skandalen och de sjunkande opinionssiffrorna samtidigt som både partiledaren och oppositionsalliansen ifrågasätts.
På det lokala planet kom i går en ännu bredsida från Vänsterpartisten Niklas Sirén mot Kirunas nya kommunledningen med Socialdemokrater och Kirunapartister som han kallade Reindfeldts knähundar.
- I stället för att motverka lågkonjunkturen och minska människornas lidande spär man på densamma genom att sparka kommunala arbetare ut i kylan. Och Reinfeldt myser, säger han.

På andra sidan torget höll Kirunapartiet och Socialdemokraterna sin första gemensamma 1 maj-manifestation. Lars Törnman lovade dock i sitt tal att de varken kommer att vara tysta eller fogliga när de går upp i Socialdemokraterna till årsskiftet.
- Vi kommer att bli eld i baken på Mona Sahlin om varför man inte har tagit taktpinnen i politiken. Jag tror att vi kan bli en injektion och visa vägen för den övriga arbetarrörelsen i Sverige.

Huvudtalaren var partidistriktets nye ordförande Karin Åström från Överkalix. Det är hon som ska hålla ihop partiet i Norrbotten och den naturliga lösningen är att fokusera på en gemensam motståndare - den borgerliga regeringen.
- Mina huvudmotståndare är inte Vanja eller Mona, utan den moderatstyrda regeringen. Det är många som är förbannade på regeringens politik, även om det inte har synts i opinionssiffrorna på sistone. Det finns en viss Vanja-effekt men det här är trots allt mer normala opinionssiffror än i fjol låg vi 15 procentenheter över det borgerliga blocket.
Läs mer om