"Ett kravlöst tidsfördriv eller inte..."
Höst innebär inte bara en nyladdning av plugghjärnan, strumpor i skorna och efterlängtade pengar på kontot varje månad. Med hösten börjar även en väldigt populär sysselsättning om igen: TV-serier. Den största förströelsen någonsin som ger en tillfället att diskutera hur otroligt irriterande Merediths ständiga identitetskris är i Grey’s Anatomy. Eller är det bara jag som finner henne överflödig?
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag måste medge att jag följt en hel del kassa serier genom åren, ursäktningsvis har jag väl också sannerligen utvecklat mina kriterier på vad som är en värdig serie att följa. Jag erkänner att jag också kan vara rätt dömande när det kommer till andra människors TV-vanor. Om jag säger att det är lätt att dra vissa slutsatser om en person som tycker My Name is Earl och Two and a half men är kvalitetsserier kanske någon förstår vad jag menar. Men också det här är ju en plats för debatt.
Inte att säga att jag själv inte kan dömas. Jag har insett att jag egentligen är lite av en hycklare när det kommer till TV-serier.
Jag med har haft mina pinsamma och ibland osunda besattheter av onämnda serier, och även om jag släppt de flesta av dem har jag fortfarande ett fåtal (oskyldiga såklart) som inte kommer att erkännas offentligt. Jag tycker det är tillåtet att i viss mån engagera sig i mindre genomtänkta serier, trots mina möjliga fördomar mot personer som ser på Gossip Girl. Jag erkänner dubbelmoralen att här döma andras smak gällande TV-serier, men det är ju bara för kul att sucka åt personer som fortfarande orkar följa hamsterhjulet i Prison Break medan man själv råkat se en eller två avsnitt av So You Think You Can Dance. Eller alla. Detaljer, detaljer.
Vad jag menar är att alla tycker vi om att se på ytlig underhållning, någonting man kanske inte ska vara snabb att grunda förutfattade åsikter om någon på. Däremot om någon försvarar Desperate Housewives som den mest genomtänkta och välgjorda serien på länge, måste jag få lov att anteckna denna som " högst olämplig att bli TV-kritiker". Du behöver givetvis inte hålla med mig. Men kom igen.
Hur kritisk man är vid sitt urval av serier är olika. Många ger allt en chans, andra är inte lika lätt övertygade. Själv är jag det originella mellantinget. Just nu har jag fått tipset att spana in True Blood och Generation Kill - två serier som kanske inte vanligtvis passar in i min TV-box samling. Men det behöver de inte göra heller. Hur det går återstår att se. Om inte annat är det alltid en ursäkt för att smita från mindre roliga förpliktelser.