Jag har skrivit om det förut. Men tyvärr finns det skäl att skriva om det igen.
Det handlar om hoten mot redaktioner och journalister.
I veckan rapporterade tidningen Journalisten att P4 Dalarnas kanalchef har fått utstå en rad allvarliga näthot efter kanalens granskning av nazismen i Dalarna.
Andra som fått utstå allvarliga hot under det senaste året är Östgöta Correspondenten som granskat den organiserade brottsligheten.
Det är ett par, av många, exempel på senare tid.
Hoten är ett samhällsproblem som också åter kom i belysning när Utgivarnas TNS-Sifo-rapport om hot mot mediehusen presenterades för en kort tid sedan.
Det är första gången en sådan mätning gjorts och mer än hälften av mediehusen i landet uppgav att hotbilden mot journalister förstärkts under de senaste fem åren. Och hela 40 procent uppgav att någon medarbetare hotats sedan 1 jan 2013.
Knappt hälften av de riktigt allvarliga hoten kommer från privatpersoner. Resten kommer från organiserad brottslighet och politiska grupper, som i exemplet här ovan från Dalarna.
Den allvarligaste typen av hot framförs oftast personligen, via telefon eller e-post.
Oftast handlar hoten om ett missnöje med publiceringar och att de som hotar vill skrämma journalister till tystnad.
Jag kan inte se att det skulle hända att en tidning tystnar för att någon hotar den och vi viker oss aldrig för hot.
Det diskuteras ibland hur man ska förhålla sig till hoten och hur mycket uppmärksamhet man ska ge dem som hotar.
Men jag tycker att det är viktigt att lyfta frågorna om hot. De är i sig ett problem för demokratin och jag tror på att ha en öppenhet kring problemet.
Hot och trakasserier mot journalister är ett allvarligt samhällsproblem och det finns ett behov av att stärka skyddet för pressfriheten.
Appropå att det är valår. Missa inte att testa Valkompassen på NSD.se!
Den bygger på 25 särskiljande politiska sakfrågor som handlar om allt från skola och Natomedlemsskap till vargjakt. Där rangordnas dina partisympatier i procentsatser utifrån hur du svarat.
Se var du hamnar i den och om du tycker att det stämmer.
Och till sist. Gå och rösta i EU-valet.
Det om något är viktigt för vår demokrati.