Miljöpartiet? Socialdemokraterna? Moderaterna? Liberalerna? Centern? Vänsterpartiet? Kristdemokraterna? Fi? Sverigedemokraterna? Eller kanske något helt annat.
Valet ska göras på söndag. Då kan du och jag avgöra vilken väg Sverige tar in i framtiden. Det är stort, ansvarsfullt och ganska svårt. Både för oss som varit med ett tag och för dem som ska göra valet för första gången. I år får jag gå till valurnorna tillsammans med ännu en av mina söner, som fyllt 18 år för några månader sedan.
Som förstagångsväljare 1982 var det ingen tvekan om var jag hittade information om de politiska partierna, var de kritiska frågorna ställdes och var den vitala debatten fanns. Det var de traditionella medierna, "gammelmedia", som stod för den.
Jag ska väl inte slå mig själv på bröstet och påstå att jag sju dagar veckan kastade mig över alla val-artiklar som skrevs i NSD – men jag visste att de fanns och tog mig tid ibland. En artikel i tidningen kunde ge upphov till diskussioner kring middagsbordet och väckte tankar kring demokrati och fördelningspolitik.
I dag sköljer informationen över förstagångsväljarna och alla andra. Alltför ofta är delade länkar, med artiklar eller personliga åsikter, varken opartiska eller nyanserade.
I sociala medier förs debatten dygnet runt. I bästa fall är den saklig och gör dig lite mer insatt.
I sämsta fall, tyvärr alldeles för ofta, är nivån högljudd, polariserad och föga nyanserad där politiska motståndare slår knut på sig själva att missförstå och feltolka. Det finns obskyra nyhetssajter som sprider falska nyheter vars enda mål att förvilla, och automatiska botar som vill vrida eller förvränga debatten.
Det är i den här myllan av information från alla håll och kanter som det behövs selektion. Ett redaktörsskap, en sållning. Någon som zoomar ut, faktakollar, källgranskar och låter alla sidor komma till tals.
Där är traditionell media som bäst. Det är där NSD och många andra medier med ansvariga utgivare har en viktig uppgift – som är än viktigare under ett hett valår.
I år har vi som sagt ännu en förstagångsväljare i familjen. Och även om vår 18-åring inte har samma relation till dagstidningen som min generation så har den en viktig funktion att fylla även för ett barn av hans tid. Även i dag är diskussionerna kring middagsbordet värdefulla för att sätta igång tankarna.
Rutavdrag? Investeringsstöd till hyresrätter? Föräldraförsäkring? Flyktingfrågan? Skatt på arbete?
Frågor som skapar diskussioner och föder tankar. Frågor som ställs i Valkompassen och kan svaras med ett klick på webben.
Att efter 20-30 minuter höra ett "åh, fan" kan vara värt mycket och kanske blir en 18-årings val lite lättare.
Det är ett sista-minuten-tips till andra med tonårsbarn: logga in på nsd.se, scrolla ned en bit på sidan, klicka in på valkompassen och resonera. Det funkar.