Kalla mig gärna petig, men kalla mig inte norrlänning

Foto: Fotograf saknas!

Krönika2013-10-25 08:45
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag blir provocerad av att bli kallad norrlänning.

Jag tycker inte heller om när personer på besök i Norrbotten säger saker som att det så vackert i Norrland.

Om du startar bilen och åker från Laestadiusvägen i Pajala får du köra i tio och en halv timme för att komma till Norrlands sydligaste kuststad. I Gävle är du nästan i Svealand.

Norrland är 60 procent av Sveriges yta och även den mest välvilliga kramaren av landsändan måste kunna erkänna att allt i Norrland inte är vackert.

Om man tycker att det är vackert i Norrbotten kan man väl säga det: Det är vackert i Norrbotten. Det blir ändå en ganska vid beskrivning eftersom Norrbotten har nära etthundra kvadratkilometer landyta.

Folk säger också: Norrlänningar är så trevliga.

Det finns till och med de som tycker att norrlänningen utstrålar ärlighet och rekorderlighet. Lite: stövlarna i myllan liksom.

Om just norrlänningar går att klumpa ihop till ett trevligt folk är tveksamt. Jag tror inte att det går att generalisera och att de dryga miljonen innevånarna i landets norra delar skulle vara av ett särskilt behagligt slag.

En kvinna jag träffade tyckte att jag var petig och lättstött när jag gav luft åt mitt missnöje med att bli kallad norrlänning.

Det fick mig att grubbla lite.

Är det snarstucket? Har jag dåligt självförtroende och mindervärdeskomplex?

Jag kan ju inte förneka att jag är norrlänning. En lulebo bor onekligen norrut sett från majoriteten av Sveriges och också Norrlands befolkning. Det här är sällan någon nackdel.

Så varför klaga när man har en dialekt som ofta är en dörröppnare?

Varför klaga över att bli kallad "norrländskt trevlig" eller få påpekanden om att vår natur är särskilt skön?

En norrbottning talar om Norrland när det handlar om just Norrland, alltså hela eller stora delar av de fem nordligaste länen.

Jag har aldrig hört norrbottningar använda uttrycket norrlänning om sig själv. Lika lite som en från Götaland kallar sig götalänning, trots att det är mycket mer relevant eftersom Götaland är ett litet plutteområde nästan tre gånger mindre än Norrland om än nästan lika stort som Norrbotten.

Götalänning är inte ens ett ord enligt ordlistan. Götar ska det vara istället, men det är ett ålderdomligt ord. I modern tid har det tydligen inte funnits något behov att klumpa ihop dem som bor där.

Om en utflyttad norrbottning säger att hon eller han kommer från Norrland skulle jag uppfatta det som ett avståndstagande, ett sätt att distansera sig till sitt ursprung.

De som kallar mig norrlänning menar förstås inget illa med det. Men det visar på ett avstånd som inte skulle finnas om han eller hon istället sade att jag var norrbottning eller Luleåbo.

Det finns inte någon rimlighet i att bli kategoriserad som en som bor norr om Dalälven.

Allt handlar om vilket perspektiv man har.

Norrland är det stora och anonyma, det är resten om du förstå vad jag menar. Det är till Norrland fördomarna är klistrade.

Norrland är det perifera, alltid mycket mer avlägset än Norrbotten.

Kalla mig gärna petig, men kalla mig inte norrlänning.

Jag är faktiskt norrbottning.

Lycka till, hästsporten

En hockeyspelare får i snitt 5 000 kronor mer av sin hemkommun än en person som rider på en ridskola. Multiplicerar man det på antalet ridande i landets ridskolor innebär siffran att 200 miljoner kronor skulle behöva omfördelas om man vill uppnå jämlik fördelning mellan de båda sporterna. Det skriver Anders Mellberg, ordförande i Svenska ridsportförbundet, i det senaste numret av förbundets tidning, Häst & ryttare. Förbundet ska inte klaga, skriver han, det ska istället visa kommunpolitikerna vilken nytta ridsporten gör i samhället. Lycka till i opinionsarbetet.

Är cirkeln sluten nu?

När jag gick i skolan fanns det något som hette studierektor. Jag minns att studierektorn på Östra skolan i Luleå, där jag gick i lågstadiet och i högstadiet, var den som knastrade igång det interna högtalarsystemet under lektionerna när han hade något viktigt att säga. Nuförtiden finns inga studierektorer längre, men nu kommer förslag från Socialdemokraterna att rektorer ska få administrativt stöd. En rektorstjänst ska delas i två varav en del ska vara en intendent och sköta administrationen. Är cirkeln sluten då? Kommer studierektorn tillbaka och säger det i så fall något om skolans utveckling de senaste decennierna?

Domen som bara stjälper

Göta hovrätt sänkte skadeståndet för kränkning till en ung kvinna som ovetandes filmades när hon låg med sin pojkvän. Filmen lade han sedan ut nätet. Sänkningen var brutal, från 130 000 kronor till 25 000 kronor. Hovrätten hade analyserat samhällsutvecklingen och kommit fram till att vi har blivit mer frispråkiga med att dela med oss av våra sexvanor på nätet. Till och med mannens försvarsadvokat lät förvånad när han kommenterade domen i radion. Människors öppenhet om sex på nätet var nämligen inget som kom upp under rättegången. Den handlade ju om kränkningen av en ung kvinna. Domen kommer i ett läge när samhället diskuterar hur man ska komma till rätta med kränkningar på nätet. Då lär inte sänkta skadestånd vara till någon hjälp.

=)

När jag varit på en resa brukar jag förvänta mig att något förändrats hemma i Luleå. Så brukar det aldrig vara. Men efter min senaste resa hade något skett. Skyltar som pekar hur man tar sig till Luleås bostadsområden var uppsatta. Till och med lilla Bredviken har fått en. Man tackar!

=(

I Växjö har kommunen köpt in 20 "representationskavajer" till politiker och till tjänstemän. Nu hoppas Kommunal där att det inte ska dröja länge innan förskolepersonalen får arbetskläder. I Luleå väntas det också. Den som lever får se.