I förra veckan kom årets upplaga av den läsvärda statistikluntan ”Svenskarna och internet”, som visar hur nätets framväxt förändrar våra vanor och behov. I webbens ungdom var rapporten en skakande läsning, en spegel av den teknikrevolution som drar fram och hur den mycket påtagligt påverkar våra beteenden.
Idag hissar man inte ögonbrynen över hur många som använder internet, rapporten befäster snarare det man redan vet. Att 82 procent av alla människor i Sverige loggar in på nätet dagligen är ingen överraskning. Det är en tvåprocentig ökning jämfört med förra året.
Istället är det helt andra saker man studsar inför – alla som inte är med på tåget. Omkring 7 procent av befolkningen står vid sidan av internet. Det motsvarar 630.000 personer. Hälften av alla över 75 år är icke-användare. Detta i ett samhälle som blir mer och mer internettillvänt. Och därmed gör medborgarna nätberoende, vare sig de vill det eller inte.
Ännu intressantare blir det om man kopplar ihop rapporten med Medieutredningen, som också landade i förra veckan. Där konstateras att 43 procent av svenskarna upplever ett informationsunderskott, att de ofta eller ibland möter viktiga förändringar i sitt närområde utan att dessförinnan ha blivit informerade.
Enligt Medieutredningen är hälften av de tillfrågade beredda att betala för kvalitativ lokal journalistik. Det är alltså inte där skon klämmer. Det viktiga just nu är att tillse att det över huvud taget finns sådana alternativ att tillgå. I den bästa av världar klarar medieföretagen av att finansiera sin verksamhet själv. Tyvärr lever vi inte i den drömvärlden. De så kallade ”vita fläckar” på mediekartan som saknar bevakning ökar, och antalet journalister i Sverige minskar.
I det läget finns starka demokratiska skäl att bedriva en offensiv mediepolitik som underlättar för medierföretagen att ta sig igenom den svåra omställningsperiod som just nu råder. Med nuvarande förslag till förnyat mediestöd riskerar istället landets andratidningar att försvinna, och därmed både åsiktsmångfald och viktig bevakning. Samtidigt ska dagens presstöd som går till prenumererade papperstidningar göras om till ett teknikneutralt mediestöd.
Störst förlorare på detta blir de papperstidningsälskande 75-plussare som vill hålla sig informerade om sitt närområde. Inte ok!