I förra veckan tilldelades IT-utvecklaren Olga Stern priset MEG Awards som årets förnyare i mediebranschen. Hon har på sin fritid skapat tjänsten Genews, som mäter förekomsten av kvinnor och män i media. Målet är att skapa en debatt om genusfördelningen i svenska medier.
Jag var på plats vid prisutdelningen och gratulerade Olga särskilt varmt. NSD använder nämligen tjänsten Genews, och försöker med hjälp av verktyget öka medvetenheten kring vårt ansvar i denna viktiga fråga. Genom att mäta andelen kvinnor och män på vår sajt vill vi skapa en intern diskussion om hur fördelningen ser ut – och framför allt – varför.
Verktyget Genews beräknar helt automatiskt fördelningen av kvinnor och män genom att läsa av namn och andra ord som refererar till könstillhörighet, till exempel pronomen. Det är ingen vattentät metod och säger ingenting om hur eller i vilket sammanhang personerna omnämns, men det ger ändå en tydlig indikation på vilket kön vi ger mest plats i spalterna.
Och det kan behövas. Knappt 20 stora tidningar eller mediesajter är anslutna till Genews, däribland Dagens Nyheter, Aftonbladet, SVT:s Rapport och Ekot. I skrivande stund är 69 procent av de personer som nämns på de anslutna tidningarnas sajter män, endast 31 procent kvinnor. Detta beräknat på de 2350 senast publicerade artiklarna.
NSD är inte bättre. Sett över en tvåveckorsperiod har andelen kvinnor varit fler än män vid endast ett tillfälle, i slutet av mars. Helgen den 3-4 april, då Boden handbolls damlag gick upp i elitserien, var könsfördelningen jämn. I övrigt är det en konstant övervikt av män i våra publicerade texter.
Varför är det så? Ja, vi är så klart en spegel av det övriga samhället. Vi skriver ofta om makthavare, och de är till övervägande del män.
Men det duger inte som förklaring. Att det är en överrepresentation av män på sportsidorna dagen efter att Norrbottens största elitlag har åkt ut ur slutspelet i ishockey är naturligt. Men hur ser det ut de andra dagarna? Och vad kan vi göra för att ändra på detta?
Jag är övertygad om att underliggande strukturer är en stor bov i dramat. Mönster som vi kanske inte ens ser. Vi har redan från tidig ålder vant oss vid att pojkar och senare män hörs mest, tar mest plats, tillåts bre ut sig. Min erfarenhet är till och med att det är enklare att få män att ställa upp i tidningen.
Detta går att göra något åt. Men det kräver mycket arbete. Ett arbete som börjar med medvetenhet.
NSD och övriga medier har en stor makt och påverkan i jämställdhetsfrågan, liksom i många andra sammanhang. En bottennotering för oss var när vi i helgen endast rapporterade den manlige vinnaren i det uppmärksammade Nordenskiöldsloppet. Det har vi fått välförtjänt kritik för. Jag vill därför här berätta att Lina Korsgren vann på tiden 9.23,55, tätt följd av Britta Johansson Norgren.
Vi har en del jobb att göra!