Vad hände med alla bra band, de som gjorde äkta poesi som man kunde relatera till som människa och som handlade om någonting?
Nu för tiden sitter feta skivbolagsproducenter och signar ärthjärnor som Idol Danny som för det första inte kan skriva sina egna låtar och vars enda uppgift är att vifta på stjärten inför små tonårstjejer, och som för det andra bara sjunger låtar som är så ytliga, att de hjärntvättar dess lyssnare och ingjuter ett så dåligt självförtroende hos dessa att de framställer sig själva så dumma, som de tror sig förväntas vara av samhället.
Musik har alltid varit en stor stöttepelare i mitt liv men jag förstår inte hur man som människa och "musiker" kan ha så pass dålig självdistans att kan göra sådant här dravel och verkligen tro att man gör någonting poetiskt och meningsfullt.
Jag vill höra Joplin, jag vill höra Bowie jag vill höra Morrison på radion!
Jag tror alla skulle må lite bättre av att kunna reflektera över musiken någon gång i sitt liv, och därigenom reflektera över sig själv och andra i sin omgivning.
Är det kanske så att människor verkligen är dumma nuförtiden? Jag vet inte, men det är en skrämmande tanke som får mig att dra raka paralleller till filmen "Idiot Republiken" där hela mänskligheten har en IQ i stil med cockerspaniels, som en efterföljd av att dumma människor ligger med allt som rör sig och får tjogtals med skrikande korkade barn, och på det viset håller det på tills alla intelligenta människor är utsållade och kvar är blomman av människans korkade existens.
Personligen tycker jag inte det här framtids scenariot verkar helt omöjligt, utan det ligger nästan ett tyngre budskap i filmen, under den humoristiska ytan såklart. Det värsta av allt å andra sidan, måste vara radion! Här tycker jag det passar bra med ett Ebba Grön citat, det säger allt jag känner i endast ett fåtal rader; " Vilken våglängd e ja nu på, å vilken kanal? Varför måste jag stå ut med allt detta skval? Det bara strömmar in, det kommer aldrig ut. Jag vrider mig i plågor. Kan det aldrig ta slut?".
Jag tror mycket av det jag har att klaga på är på grund av radion. På radio spelas samma, från början dåliga låt, om och om igen i vad kan tyckas en evighet att det till slut inte bara är ohyggligt dålig, utan då har alla fjortonåriga pojkar och flickor inringat den i sin "dålig smak radar" och spelar den på telefonen var helst de går. Kommer jag aldrig att få vara ifred med min lilla mp3-spelare?
Allt jag ber om är lite lugn och ro, och att få välja själv, vilken musik jag vill lyssna på.