Du ser dem varje dag – reportagen och texter från världens oroshärdar; Ukraina, Egypten, Syrien, Irak, Afghanistan eller någon annan plats i världen.
I NSD ryms de nästan alltid på in- och utrikessidan.
Den korta texten om läget i Ukraina och bilden till kanske inte ser ut att vara mycket för världen.
Men någon riskerade sitt liv för att du skulle kunna läsa den. Någon var på plats för att med egna ögon se och berätta med sin kamera.
Det är oerhört viktigt journalistik. Utan den skulle vi sällan och aldrig ha ens något som liknar en oberoende rapportering från konfliktområdena.
Men den kommer ibland med ett högt pris.
Det fick hela Sverige en brutal påminnelse om när budet kom att Sveriges radios medarbetare Nils Horner dödats i Afghanistan i tisdags. En skicklig korrespondent som nog de flesta svenskar någon gång hört har tystnat. Han var en av de som verkligen kunde fånga med sitt berättande och gjorde oss lite klokare. Det är sorgligt och våra tankar i journalistkåren har förstås gått till hans anhöriga och kollegor.
Horner är tyvärr inte den förste svenske korrespondent som fått sätta livet till. 2006 sköts fotografen Martin Adler till döds i Mogadishu, bara fem år efter att hans kollega, TV4:s fotograf Ulf Strömberg, dödats i Afghanistan.
Och tittar man globalt sett så är statistiken dyster. Utöver mord på journalister är kidnappningar och våld vanligt. 121 journalister dödades till exempel 2012 enligt internationella journalistfederationen IFJ. Samma år satt 232 journalister fängslade runt om i världen. Många utan rätt till vare sig advokat eller rättegång.
I år har fyra reportrar hittills dödats och 169 fängslats enligt Reportrar utan gränser som också menar att det blivit allt svårare att rapportera från konfliktzoner.
Skälet är ofta att journalisten ses som ett hot, någon som bör tystas.
Det är en utveckling som pågått de senaste decennierna och listan över journalister som dödats i tjänsten börjar bli mycket lång. Men utan alla de som riskerar så mycket för att rapportera från världens alla hörn skulle vi veta så oerhört mycket mindre om vad som händer i olika oroshärdar.
Så nästa gång du stannar till vid in- och utrikessidan och ser en bild från någon av världens konflikter – lägg märke till den lilla bylinen som berättar vem fotografen är.
Den människan kan ha tagit stora risker för att du ska få en oberoende bild av läget i världen.