Nils Johansson: Poliskrisen kan lösas med "Robocops"

Massflykt hotar poliskåren i Norrbotten på grund av låga löner, utsatt arbete och rörig omorganisation. Kanske ersätts de med robotar – precis som vi övriga? skriver nyhetskrönikör Nils Johansson.

Morgondagens trafikpolis?  Massflykten från poliskåren kan lösas genom robotpoliser. I USA finns redan prototypen ”Telebot” (lilla bilden). ”En robot jobbar gratis”, skriver Nils Johansson.

Morgondagens trafikpolis? Massflykten från poliskåren kan lösas genom robotpoliser. I USA finns redan prototypen ”Telebot” (lilla bilden). ”En robot jobbar gratis”, skriver Nils Johansson.

Foto: Hans Sternlund

Krönika2016-01-28 21:31
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tidigare i veckan krävde rikspolischef Dan Eliasson 2 500 fler poliser i Sverige, främst för att klara av migrationen och terrorhoten.

Höstens flyktingkris har, menar Eliasson, lett till att exempelvis bekämpningen av narkotikabrott och trafikbrott har drabbats hårt och satts på undantag.

Men hans utspel får mycket kritik från bland andra Polisförbundet, som menar att kravet kommer ”för sent”, samtidigt som missnöjet jäser över såväl löner som den nya organisationen.

Många poliser stampar kvar på en grundlön under 25 000 kronor, trots över tio år i tjänsten, och frustrationen är stor över den alltmer toppstyrda regionuppdelningen som kritiker menar inte innebär fler poliser i yttre tjänst.

”Vi har fått ta emot käftsmäll på käftsmäll och till slut gör man som varje offer gör, slutar att hoppas”, skrev polisen Lisa Reventsberg ett öppet brev till Eliasson.

Följden blir en massflykt från yrkeskåren. Och situationen är lika alarmerande i Norrbotten. I en pågående granskning har NSD fått bekräftat att alltfler ger upp yrket även i länet, när bemanningen i glesbygden redan är tillräckligt prövad.

Så även om det sker ett tillskott på 2 500 nykläckta poliser om några år, kanske flera tusen inom kåren ändå har försvunnit?

Ett nollsummespel, alltså.

Lösningen? Visst minns ni Paul Verhoevens briljanta scifi-dystopi Robocop från 1987 (nyinspelningen med Joel Kinnaman kan ni strunta i)?

Yep, robotpoliser i självkörande bilar längs E10 och i våra bostadsområden är ett högst sannolikt framtidsscenario.

Redan i dag möjliggör avancerad teknik en mer effektiv brottsbekämpning. Tänk fartkameror, drönare och bombrobotar.

Samtidigt, i Florida och Kalifornien, tar forskare fram robotar som ska ersätta patrullerande poliser och även säkerhetsvakter.

En prototyp kallas för ”Telebot” och är vida överlägsen oss människor. Den har omedelbar ansiktskännedom, scannar av 1 500 registreringsplåtar på en minut, analyserar kemiska ämnen och kan enkelt skilja normala aktiviteter från potentiellt brottsliga.

”Robocops” är i linje med annan forskning gällande artificiell intelligens och så kallad robotik. Överallt utvecklar tech-nördarna robotar med känslor, förmåga att interagera med människor, samtidigt som de processar mängder av data på nolltid.

Och inte bara den tunga industrisektorn automatiseras.

Andra exempel:

– Försvarsindustrins krigsrobotar.

– Robotar finns redan inom äldreomsorgen och sjukvården i asiatiska länder. Snart kan svenska prototypen ”Furhat” servera saftsoppa och spela bridge med våra åldringar också.

– Robotar tar över kontorsyrkena. Ofantliga 2,5 miljoner jobb – varannan anställning, typ – automatiseras i Sverige inom två decennier, enligt ekonomen Stefan Fölscher. (Stiftelsen för framtidsforskning, 2014)

– Även journalistjobben hotas. Mediekoncernen Mittmedia har robotar som skriver sportreferat as we speak.

Detta skapar skrämselhicka hos den välmående medelklassen.

Vill man vara dystopisk kan man fråga sig vad vi överhuvudtaget ska syssla med i framtiden?

Och kan robotar någonsin ersätta mänsklig kontakt?

Arbetsgivarna, å andra sidan, måste tycka att det är praktiskt.

En robot jobbar gratis, ifrågasätter inte chefen och gnäller aldrig över usla löner och arbetstider.

Dessutom tål en "Robocop" hur många käftsmällar som helst.

Mmm, det mullrar bland gruvisarna Hur lockar sossarna tillbaka sina väljare?

Övrigt i veckan:

Det mullrar mer än på mycket länge i malmgruvan. Häromveckan gick Gruvtolvans Jan Thelin till attack mot S-regeringen som, ansåg han, inte tar samma ägaransvar för LKAB och samhällsomvandlingen som den tidigare borgerliga regeringen.

Nu får fackbossen sylvasst mothugg från Knegarkampanjens Jari Söyrinki, som i en välklickad insändare på NSD.se menar att det är ”obegripligt” hur Thelin kan hylla Reinfeldt som dränerade LKAB på 24 miljarder kronor – trots förestående prisras på järnmalm.

Dessutom vill Söyrinki ordna stormöte med gruvarbetarna i Svappavaara sporthall, vilket osökt leder tanken till stridsviljan och strejken 1969.

Spännande!

Det går, milt uttryckt, inget bra för statsminister Stefan Löfven och såssarna. I senaste Sifomätningen hade partiet sämsta opinionssiffrorna (23,2 %) sedan 1967 och alltfler traditionella väljare vänder partiet ryggen, de flesta med blicken vänd högerut mot M och SD.

Mycket handlade säkert om usel mediebild, svaga ministrar och framförallt om vägval när Löfven hade krismöte med landets distriktsordföranden i går.

Nu anser många högersossar att S måste bli mer pragmatiska, samarbetsvilliga med högern och våga tala klarspråk om exempelvis migrationen och Nato.

Andra menar att partiet tvärtom vinner på att bli mer vänsterretoriska – snacka fördelningspolitik, rättvisa och skattehöjningar för säkrad välfärd.

Men vågar Stefan Löfven utmana den plånboksstyrda medelklassen?

Skulle inte tro det.

Läs mer om