Rapporterna duggar tätt: den svenska skolan klarar inte sitt uppdrag, elevernas kunskaper i det ena och det andra ämnet har försämrats.
I en rapport som lagts fram till EU:s utbildningsministrar har 17,4 procent av svenska 15-åringar dåliga resultat i läsförmåga. Dessutom försämras förmågan enligt rapporten.
Så då sitter nästan var femte elev där i skolbänken i gymnasiet och trummar med pennan. Han, det är oftare en han än en hon, läser långsamt och känner sig kanske dum.
Skolan borde be om ursäkt till de här ungdomarna.
Jag beger mig till skolan för att prata med någon som är insatt i vad läsningen och språket betyder. Lisa Högberg är lärare i svenska för elever som nyligen kommit till Sverige och som har ett annat modermål än svenska vid Hackspettens gymnasieskola.
För sitt jobb är hon prisad som en av Luleås skolhjältar och hon fick utmärkelsen Svenska akademiens svensklärarpris 2011.
Högberg arbetar mycket med skönlitteratur, boksamtal och högläsning och hjälper sina elever att hitta böcker som intresserar dem.
För hennes elever är svenska en inkörsport till samhället och viktigt för deras sociala liv. För elever med svenska som modermål är förstås språket också viktigt. Högberg säger att elevers försämrade läsförståelse är alarmerande.
- Läsning är ingången till språket. En elev som inte fått grunderna i språket kan inte kritiskt tolka information, de blir lättmanipulerade, och det leder till utanförskap, säger hon.
Hon reflekterar över alla matematiksatsningar som gjorts i skolan de senaste åren
- Men duktiga läsare får också bättre förståelse för innehållet i matematik. Det hänger ihop.
Man kan dividera om var problemen ligger och vem som misslyckats. Är det i förskolan eller i lågstadiet eller någon annanstans? Oavsett var skulden ligger så kan vi inte låta var femte 15-åring gå vidare och nöja oss med att de inte kan läsa annat än enklare texter.
De har redan nio år i skolan bakom sig då.
Kanske upptäcks problemen och en del av dem får hjälp i gymnasiet. Men att var femte gymnasieelev får särskilt stöd i svenska tvivlar jag på.
Skolan ska arbeta kompensatoriskt. Det är lag på det! Det ska inte ha någon betydelse för skolresultaten om föräldrarna är rika eller fattiga eller hur länge de gått i skolan.
Men i Sverige går det generellt bättre för elever med högutbildade föräldrar.
Kanske är det så att det blivit mer att kompensera? Har skillnaderna ökat mellan de som har hjälp hemma, råd med läxhjälp och förövrigt stödjande omgivningar och de som saknar allt det.
Men det får inte spela någon roll anser Högberg.
- Vi kan aldrig skylla på föräldrarna. Det är vi i skolan som ska träna eleverna att tänka, analysera och utvecklas tillsammans utifrån sin nivå, säger hon.
Gör det som krävs, höj skatten eller sluta underhåll villagatorna om det behövs pengar. Alla behöver inte bli akademiker, men varenda unge har rätt till ett fullständigt språk.
Kan vi få slippa fler katastrofrapporter, tack!