Det pågår en gigantisk utredning om Kirunas skolors framtid.
Redan i slutet av maj är planen att kultur- och utbildningsnämnden ska fatta beslut om vilka skolor som ska begravas. Ett förslag är att lägga ner byskolorna i Jukkasjärvi, Övre Soppero och Svappavaara. Och det redan till hösten. Då berörs cirka 130 barn. De flesta av dem går i Jukkasjärvi, (en by som för övrigt lyckats med det konststycket att öka barnantalet de senaste åren).
Så fort det diskuteras om skolnedläggningar i någon by höjs arga röster om att skolan är viktig för byns överlevnad.
Det är förståeligt att en sådan reaktion kommer. Glesbygden kämpar för sin överlevnad i en värld som centraliseras. Men det är ändå att ha fel fokus i skoldebatten, det är att börja i fel ända. Skolan är inte till för att någon by ska överleva, hur krasst det än kan låta. Skolan är till för barnens skull, för barnens framtids skull. Skolan är till för eleverna, barn ska inte vara verktyg för andras mål.
Det perspektivet är att svika barnen. Att en skola sedan bidrar till ett levande samhälle är en pluseffekt.
Det här är faktiskt extremt viktigt att komma ihåg, för debatten om skolor vara och icke vara har bara börjat. Vi är förmodligen bara början i en stor förändringsprocess vad gäller skolor i Norrbotten. Det råder lärarbrist och lägg därtill kravet på lärarlegitimation som gör det svårare att hitta behöriga pedagoger. Läget gör att det blir svårast för små skolor, särskilt i glesbygd, att anställa kompetent personal som garanterar bra undervisning för eleverna.
Nu ser Kiruna, Luleå och Pajala samt Gällivare över sina skolstrukturer.
Fler förslag om skolnedläggningar kommer sannolikt bli resultatet och motståndet kommer att höras. Det ingår i en demokratisk process. Men, låt oss slippa plakat om skolans nödvändighet för att byn ska blomstra. Fokusera på det som är kärnan: att alla barn ska ha en bra skola. Och vad det i praktiken innebär ser olika ut, ibland är en byskola det bästa för eleverna, ibland inte. Ibland krävs att samhället anstränger sig för att ge byskolor bättre resurser för att behålla kvalitén, ibland inte. Förutsättningarna är olika på varje skola, i varje by. Det finns helt enkelt inga enkla bra standardlösningar.
Vad gäller skolnedläggningar: Det finns faktiskt en utredning om hur politiker och tjänstemän ska gå till väga för att på bästa sätt lägga ner en skola.
Där står det att det är bäst att berätta för folket att en skola ska läggas ner och sedan när det ska ske. Snacket med de berörda blir sedan om hur omställningen ska bli så bra som möjligt för barnen. Det vill säga: inte ha en förprocess med samtal kring ett skolnedläggningsförslag. Protester och argument kring en byskolas överlevnad undanbedes från makten. Det blir för jobbigt för politiker och tjänstemän.
Kirunas politiker säger att de inte kommer välja det alternativet, utan att alla ska få säga sitt om utredningen. Stormöten ska arrangeras både i centrala Kiruna och i byarna. Det är rätt väg att gå. Förhoppningsvis kommer makten lyssna på goda argument om skolförslagen och sedan fatta kloka icke förhastade beslut. För det handlar om något extremt viktigt - våra barn och deras skolgång. Det får bara inte bli fel.
Lina Norberg Juuso
lina.nj@nsd.se