Terrordådet en attack på det öppna samhället

Fredagskvällens fasansfulla attentat i Paris angår oss alla. Terrorn måste mötas med ett stort mod, skriver NSD:s chefredaktör Kalle Sandhammar.

Foto: Göran Ström

KRÖNIKA2015-11-15 16:39
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Så händer det på nytt. Ett fruktansvärt terrordåd i en europeisk huvudstad. En attack i hjärtat av Paris, med hundratals döda och svårt skadade. Förödande, till synes ofattbart.

Ofattbart när det kommer till omfattning, skador och sorg för de anhöriga. Men vi bör nog se till att förstå så snart vi kan. För det enda vi vet är att det kommer att hända igen. Bara inte var, när.

Fredagskvällens serie av blodiga attacker mot flera mål i centrala Paris var ett av de värsta terrordåden i Europa och det dödligaste attentatet i Frankrike sedan andra världskriget. Minst 129 personer rapporteras vara dödade och ytterligare hundratals är skadade. Terrorgruppen Islamiska Staten, IS, har bekräftat att man står bakom attacken.

Ögonvittnen berättar om terroristernas kallblodighet. ”De bara stod där och sköt på oss, som om vi vore fåglar”, berättar en radioreporter som var på plats i konsertsalen Bataclan där den största massakern skedde. Lulebon Joseph Knevel som befann sig endast ett par kilometer ifrån konserthuset vittnar om att människor var i chock.

Filmklipp som sprids på internet visar fasansfulla bilder från förödelsen.

Terrorns syfte är att skapa förödelse och rädsla. Sverige skärper säkerheten. Det är ett krig som pågår. Ett krig mot friheten. Så, vad finns för oss vanliga medborgare att förstå? Vad kan vi göra?

I Norrbotten kan vi värna det öppna samhället. Våga lita på varandra. Bekämpa rädslan.

Slå en järnhård ring runt vår unika yttrandefrihet, vakta vår demokrati, värna den fria journalistiken.

Och med öppen famn ta emot de asylsökande som flyr från mördare av det slag som tog till våld i Paris.

De förändringar som sker utanför Europas gränser kommer obönhörligen att förändra också vår lugna vrå av världen. Det är naturligt att den förändringen känns främmande och skrämmande, det är knappast oproblematiskt.

Men vi kan välja att möta den med öppen hand istället för med sluten. Stoppa människoförakt och hat från att bli en bärande politisk idé.

Det terroristerna vill är att vi ska känna fruktan. Motmedlet stavas mod.

Annars kommer de vettvillingar som krigar mot friheten att vinna.