Jag går omkring med pyjamas och mjukbrallor timmarna åtta, vi har fått tusen prickar i hemmet och det kliar på barn.
Vattkoppor ska vara bra att ha innan man blir vuxen. Men inte kul när man är liten och det är obehagligt överallt, speciellt på natten när små ögon behöver sova. Ja, stora ögon behöver också vila för den delen, men sömnen får stå lite på paus när Herr Sjuka kommer. Vi sover i pass, vi vuxna och lägger ut extra madrasser för att kunna nattvandra. När barnen är tonåringar vandrar man tydligen utomhus i svinkall natt och försöker se till att ingen folköl är i ryggsäcken, när barn är små nattvandrar man i hemmet. Det är varmare och eventuellt mer bekvämt.
Jag kan inte uttala mig om skillnaderna - ännu.
Det steks plättar och våfflor, för det mättar små magar som finns på små människor som egentligen inte vill äta. Men plättar med dyr lönnsirap slinker ner ändå. Och så saft i nappflaska, så där som man absolut inte får göra. Det fick man höra redan på BVC när barnet var nyfött. INGET-SÖTT-I-NAPPFLASKAN. Men när man har fått prickar i huset är det undantag som gäller. Det blir en massa undantag. Som att barn får titta på dvd-filmer så ofta de behagar. Och suga på polkagrisar fast det är långt från lördag. Jag köper en dosa portionssnus - det får bli mitt undantag. Med en prilla under läppen känns det lite lättare att trösta ledset barn och tvätta lakan som det är kräks på. Nikotinet liksom tjoffar till lite extra tålamod. I vart fall ger det en lite extra känsla av fest - det är ju då man brukar ta en prilla i vanliga fall.
Jag ringer runt till vänner och erbjuder dem lite vattkoppor, det är smittsamt här hemma fortfarande. För barnfamiljer kan vattkoppor sorteras under högen "vara bra att ha".
Jag får ett nej, något tja, och något ja. Man ska vara generös med det man har och vara omtänksam. Och någon är omtänksam mot mig, släkting ger mig kaffeförbud. I vart fall kafferationalisering.
- Du har för nära till kaffet Lina, säger släkting och ger mig grönt pepparmintte som ska göra underverk tydligen.
Men inte tar teet bort barnens prickar iallafall.
Dessutom uteblir piggeffekten som mörkrostat Zoegakaffe giver mig. Har man nattvandrat behövs lite extra pigghet i koppen.
Jag och make jobbar lite omlott så här under prickighetstiden. Håller på att somna framför datorn. Eventuellt för att texten jag skriver är så tråkig, men troligen för att kaffet saknas mig och sömnen är på paus. Tjuvdricker en kopp. Och en till. Det får vara ett undantag.
Det är undantagens tid, tänker jag, och tar en prilla till efterrätt.
Undantag för prickarna
Foto: Kallestad, Gorm
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Lina bloggar:www.nsd.se/blogg
www.vardguiden.se