Förra veckan invigdes ett nytt äldreboende i Luleå.
Bergvikens vård- och omsorgsboende, som det heter, är två stora hus på fem våningar. Från översta våningen kan man se hela Luleå centrum. Det finns kaminer på varje våning där de boende kan sitta och mysa på kvällarna och i det spa som finns längs ner kan de bada i ett bubbelbad.
Som Luleåbo blir man stolt.
Men utan personal står bubbelbadet tomt.
Det är redan känt att ungas intresse för vårdyrken är svalt och vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet har få sökande. Samtidigt går 40 procent av sysselsatta inom vård och omsorgsyrken i pension till 2025.
I dagarna kom fackförbundet Kommunal med en rapport som borde spä på oron för oss som tänker bli väldigt gamla.
Rapporten visar att nästan en fjärdedel av undersköterskorna i äldrevården inte ser ingen framtid i yrket. Dessutom är de i Norrbotten är mest missnöjda.
29 procent säger sig inte vilja arbeta kvar om tre år.
Norrbotten har störst framtidsproblem. Vi bor i det län där bristen på äldreomsorgspersonal i relation till den arbetsföra befolkningen kommer att vara störst i landet redan år 2030.
Det är bara 17 år dit.
Då är jag 69 år och jag kommer att vara en besvärlig typ.
Så de utmaningar med brist på personal som nu uppmärksammas bara en början. Jag och andra i min ålder kommer också ha betydligt större krav på vården än tidigare generationer.
I början av 1980-talet damp ”integrerade städning” ner på personalen på dåvarande Björk-skatans vårdcentral. Jag arbetade som undersköterska då var en av dem som skulle ta hand om städningen på avdelningen. Argumentet för förändringen var att lokalvårdarna slet ut sig med tidig förtidspension som följd.
Yrkesgrupper som hade, och har, arbeten som är tuffa och ger yrkesskador ställdes mot varandra.
Nu hör jag liknande argumentation – fast nu gäller det nattarbete.
Bland annat med argumentet att människor inte mår bra av att arbeta natt vill kommunen nu att nattskiften ska delas på alla på äldreboendena.
Luleå kommun kämpar med att hitta lösningar på hur man ska komma tillrätta med de ofrivilliga delade turerna och samtidigt klara att ge alla som vill heltid.
Det är ingen tvekan om att de styrande politikerna verkligen vill lösa det här. Men det finns inte mer pengar, så i stället ser man på andra lösningar och en av dem är att all personal ska arbeta både dag och natt.
Facket är emot och enligt dem tycker flertalet av medlemmarna att förslaget är dåligt.
Min fundering är hur mycket bättre det är att tvinga någon att arbeta nattskift eller dagskift mot sin vilja, än att tvinga någon till att arbeta delade turer?
Heltider är ett sätt att göra vårdyrket mer attraktivt, folk måste kunna leva på sin lön.
Men om tuffa arbetsförhållanden gör att de som redan arbetar i äldreboenden inte ser en framtid i sitt yrke är att erbjuda heltider en klen tröst. Det måste ju gå att jobba heltid också.
I Kommunals rapport säger undersköterskorna att bemmaningen är låg och många säger att de inte hinner ta raster.
I det nya boendet på Bergviken som just nu fylls med äldre ska man inte ha integrerade städning.
Bestämt är att undersköterskorna inte ska tvätta heller, deras arbetsuppgifter ska renodlas för att kunna ge bättre omvårdnad till kunderna (som det heter nu och ett ord jag har svårt att förlika mig med).
Om det innebär att man får tid att ta ”moster Astrid” ut på en promenad kommer hon få ett bättre liv och bubbelbadet kommer användas.
Det kommer att öka trivseln också för personalen.