Bengt Augustsson: Vad ska vi göra med brottsligheten?

Ett nytt inslag på nsd.se är "Söndagskrönikören", en krönika som är exklusiv för webben, den publiceras inte i den tryckta tidningen. Varje söndag bjuder vi in olika gästskribenter som får skriva om valfritt ämne. Det kan vara allvarliga, kåserande, seriösa, roande eller oroande texter. Den här veckan skriver Bengt Augustsson, kriminalvårdschef, Luleå.

Luleå2006-01-29 00:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
? Dagligen läser vi notiser om människor som drabbats av vardagsnära brottslighet och med jämna mellanrum indigneras vi över olika grova våldsbrott. Vi planerar för utbyggnader av såväl rymningssäkra superfängelser som mer "normala" anstalter och våra häkten är mer eller mindre konstant överfulla. Det är inte på något sätt underligt att allmänheten reagerar mot allt detta oftast genom att kräva hårdare tag. "Lås in dom djävlarna och kasta nyckeln" är en vanlig teori i alla fall ända tills någon släkting eller god vän åker fast?<br /><br />I min lilla värld där de allra flesta av dom här "djävlarna" hamnar förr eller senare är vi många som försöker tänka på vad vi ska göra för att våra klienter aldrig ska återvända. Jag tänker i två nivåer: 1. Hur/Varför blir man brottsling? 2. Hur ska man bryta återfallsbrottsligheten? (ung, 70 procent av fängelsekunderna återkommer)<br /><br />Det finns mycket forskning inom dessa områden, främst från England, USA och Kanada och jag tänkte basera mina tankar i denna artikel utifrån bl.a. dessa forskningsresultat.<br /><br /><b>Varför blir man brottsling?</b><br /><br />För det första kan det vara intressant att veta att forskningen visar att sannolikheten för att åka fast för brott inte är så stor - oddsen för att straffas är 1 på 300 brott. Räknar man med allt lagtrots vi håller på med är det säkert så, tänk på fortkörning, skattesmitning, snatterier etc. Och här finns i mina ögon en av grundorsakerna till brottslighetens uppkomst. Växer ett barn upp i en miljö där respekten för lag och ordning är låg så lär sig barnet ett beteende som kan utvecklas till ett allvarligt problem. Människor i din omgivning har mycket stort inflytande på dig. Om du känner tio personer och de flesta av dom tycker att det är acceptabelt att snatta, stjäla bilar deklarera falskt etc är det stor chans att du också tycker det. Att senare i livet ändra på inlärda beteenden är inte det enklaste.<br /><br />Brottsligheten är också klart könsbunden. Män svarar för ung. 95 procent av brotten så det är följaktligen grabbarna man i första hand ska var uppmärksam på. Drogmissbruk är en mycket stor orsak till brottsligheten. Ungefär 60 procent av våra intagna är tunga narkotikamissbrukare. Vi har i Sverige ca 25 000 narkotikamissbrukare och 10 000 av dem passerar årligen genom kriminalvårdens olika delar. Alla försök till liberaliseringar av narkotikan ska bekämpas stenhårt - nolltolerans är den enda vägen. Alkoholmissbruket är lika eländigt. Inte bara att ingångsporten till knarket oftast går via ungdomsfyllan utan att alkoholen i sig dagligen utlöser mängder av våldsbrott i hemmen och ute på gatorna. Alla insatser att minska tillgängligheten ska hyllas. Här behövs verkligen inga skattesänkningar!<br /><br />Fattigdom - vi har allvarliga fattigdomsinslag - social misär, arbetslöshet och utanförskap av olika slag ska självklart åtgärdas. Har man ingenting att förlora så struntar man i om man åker fast för brott eller inte. Forskningen är entydig om detta för dessa grupper av människor att oavsett dödsstraff eller inte så påverkas inte återfallsbrottsligheten för dom.<br /><br />På individnivå hittar vi även medicinska/neuropsykiatriska faktorer som påverkar brottsligheten. Unga män med s.k. diagnosticerade bokstavskombinationer är klart överrepresenterade i våra fängelser likaväl som de "pappalösa".<br /><br />Allt detta är säkert inga större överraskningar för oss. Men om vi allihop satsar på att eliminera dessa kriminogena faktorer så kan vi börja riva fängelser istället för att bygga fler. Om du som individ, förälder tar ditt ansvar, om den totala lärarkåren tar sitt ansvar att upptäcka och anmäla barn i riskzonen och att Socialförvaltningarna reagerar omedelbart och alla parter ges resur-ser att möta dessa svårigheter så har vi kommit en bit på väg. Självklart ska vi ha poliser som lagför folk för omedelbara sanktioner har absolut ett preventionsvärde. Poliserna ska finnas där dom behövs under dom tider som är mest brottsbenäget. Kamerabevakningar i utsatta miljöer har självklart ett högt preventionsvärde för vissa typer av brottslighet och är inte enligt min mening integritetskränkande för den som har rent mjöl i påsen.<br /><br /><br /><br /><b>Vilket straffsystem ska vi ha?</b><br /><br />En allmän lekmannamässig teori är att "om något gör tillräckligt ont kommer du att sluta göra det". Om vi gör livet obekvämt för våra brottslingar så kommer de att upphöra med att göra brott. Brott och straff är mycket starkt relaterade till varandra i människors medvetande. Men i själva verket finns det klara belägg för att straffet inte fungerar på det sättet inom rätts-väsendet. En del samhällen har mycket hårda straff för brottslighet, man kan få händer avhuggna, ben genomborrade och dödsstraffet lever kvar på sina håll. De flesta samhällen vill inte göra så med sina brottslingar. Man vill låsa in dom och behandla dom hårt men inte använda sig av omänskliga metoder.<br /><br />All forskning som jag har tagit del av visar dock på att hårdare straff i sig inte har någon effekt på återfallsbrottsligheten. En kanadensisk studie visar på motsatsen, dvs hårdare straff ökade återfallsbrottsligheten. Så vår enkla tro att brottslingar botas från brottslighet via hårda-re tag har ingen relevans. Däremot är det ju självklart så att dom inte kan utöva brott under den tid de är inlåsta och den samhälleliga skyddsåtgärden är nödvändig inom ett rättssamhälle. Men för oss som arbetar inom kriminalvården är det intressant hur klienterna är när de lämnar oss. Vår vision är " Bättre ut" och under den tid de är hos oss arbetar vi med drogavvänjning och olika typer av påverkansprogram för att försöka bryta det kriminella mönstret och försöka hitta vägar till ett beteende och livsstil inom lagens råmärken. Detta är inte enkelt men enligt all evidensbaserad forskning enda vägen att bryta en kriminell livsföring. Enbart inlåsning och frihetsberövande botar ingen utan kan tvärtom ge motsatt effekt<br /><br />Avslutningsvis vill jag sammanfatta mina funderingar i tre grundläggande tankar:<br /><br />1. Vi måste satsa mer på preventivt arbete för att motverka så att unga pojkar inte hamnar i brottslighet. Du och jag och det s.k. samhället ska göra allt som står i vår makt att stoppa utvecklingen av kriminella beteenden. Glöm aldrig att positiv förstärkning alltid ger bättre effekt än straff om du vill ändra någons beteende!<br /><br />2. Straff och sanktioner är avskräckande för de flesta av oss. De ska vara tydliga och omedelbara. För att nå bästa effekt så ska det verkställas direkt efter att brottet begåtts och enligt forskning ska det vara strängt, ett milt straff förorsakar för lite obehag för att framkalla förändring av ett dåligt beteende.<br /><br />3. För att motverka återfallsbrottsligheten måste Kriminalvården ges bättre resurser att arbeta med alla typer av påverkansprogram. Bättre utbildningar till vårdare, högre löner för att attrahera framtidens vårdare, bättre forskningsbaserade program mm. Om vi inte lyckas med att ändra på de kriminella livsmönstren så kommer vi även fortsättningsvis att frige brotts-benägna klienter till samhällets stora sorg.<br /><br />
Läs mer om