Bengt Niska: Globalisering ger nya näringar
Söndagskrönikören är exklusiv för webben och publiceras inte i papperstidningen. Denna vecka skriver Bengt Niska, kommunalråd i Pajala.
Fotograf: Extern
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Globaliseringen och kulturen ger utsatta områden nya möjligheter
De flesta inlandskommuner i likhet med Pajala på Nordkalotten har de senaste femtio åren kraftigt tappat befolkning. I vissa fall har den mer än halverats. Omvandlingen av skogs- och jordbruket med en urbaniseringsprocess till städerna är huvudsakliga orsaken.
I min hemkommun, Pajala, har under de senaste åren två nya näringar aktualiserats genom den globaliseringsprocess som pågår runt om i världen.
Besöksnäringen, som inte känner några nationsgränser, vare sig för besökaren eller arrangören. Från vintern 2007/ 2008 kan chartrade plan med besökare från i princip hela världen landa på Mommankangas flygplats i Pajala för att erbjudas upplevelser i två EU-länder i gränsregionalt samarbete företagare emellan. Europeiska unionen är med och satsar ekonomiska medel i utbyggnaden av flygplatsen och de fria gränserna från 1995 medför att näringen kan verka transnationellt.
Gruvnäringen, som i Pajala kommun av allt att döma förverkligas under de närmaste åren. Kinas och Indiens behov av stål är ohämmat och då helt plötsligt blir Iso Sahavaara i Kaunisvaara by brytvärdig för ett gruvbolag från Kanada. Tre malmfyndigheter några mil från varandra på båda sidor om Muonio gränsälv är aktuella för företaget. En järnväg från Tornio/ Haparanda på finska sidan med avslut 15 km från Kaunisvaara gör detta än mer intressant ur ett gränsregionalt perspektiv. Drömmarna från 1950-70 blir helt plötsligt möjlig verklighet. 1970- talets text på t-shirtar "Bryt Kaunisvaara innan vi bryter ihop" känns helt plötsligt här och nu. Dock med den skillnaden att nu är utsikterna stora att det blir verklighet! Provbrytning påbörjas i början av nästa år.
Jag kan inte undgå att nämna Korpilombolo och Nightfestivalen i dessa tider. Som festival är den unik för den utgår utifrån kvalitet i arrangemangen och ingenting annat i detta samhälle på 500 invånare. Redan i dag ser vi hur konceptet skapat respekt i kulturvärlden. Men det är ändå inte en slump att det händer just här och nu. I snart tre decennier har medvetenheten om den egna identiteten vuxit genom enskilda, Tornedalsteatern, STR-t och kommunala ställningstaganden för det egna språket och kulturen. Det Korpilombolo gör är att även gå vidare i regionens kulturella utveckling genom att bjuda in kultur i olika former från helt andra delar av Norden, samt Baltikum, vilket naturligtvis utvecklar oss och skapar nya kontaktytor. Tiden har blivit mogen att se världen bortom vår egen historia på 1900- talet.
Idrott och kultur hör ihop är en gammal klyscha och jag kan inte undgå att nämna det storartade som IFK Tärendö begåvat oss med i idrottsvärlden. Denna lilla idrottsförening som redan för 35 år sedan vann ett Svenskt skolmästerskap i basket och som nu fostrat fram en världsstjärna inom skididrotten. Återigen, i likhet med Korpilombolo, ett samhälle på 500 invånare skapar detta. Sågverksarbetaren Sven Vinsa som huvudtränare har metodiskt och målmedvetet utan uppbackning av någon penningmarknad utvecklat "supertalangen" Charlotte Kalla till ett av de hetaste namnen i den globala skidvärlden.
Avslutningsvis, tron på en regions utveckling måste ha kraften inifrån för att nå framgång över tiden. Exemplen ovan belyser detta frånsett gruvnäringen, som till största delen är en global effekt. Etableringen av Ikea i nedre Tornedalen är ett exempel för andra att sträva efter. Idéerna och framtagandet av Eurocity under en följd av år följt av en sällsynt framgångsrik och personlig lobbyism gjorde det omöjliga möjligt. Nightfestivalen i Korpilombolo och matchningen av Charlotte Kalla från Tärendö är jämbördiga jämförelser dock i en annan division med andra förutsättningar.