Caj Norén: Att minnas är en viktig gåva

Jag läste för några år sedan att man med en halvtimmes minnestest kan avslöja redan i 35-års åldern om en person håller på att utveckla Alzheimers sjukdom. I de flesta fall är det ingen fara. Men vissa kan redan vid denna ålder få behandling som bromsar sjukdomsförloppet. Därför föreslog en professor i psykologi vid Stockholms universitet rutinmässiga minnestester vid hälsokontroller. Han menade att redan i 30-års åldern borde minnestesterna införas som en rutin vid vanliga hälsokontroller. Senast jag gjorde en sådan hälsokontroll kan jag inte minnas jag fick genomgå något minnestest. Jag tror inte heller att jag är i någon omedelbar fara även om jag kan missa något möte ibland. Minneslappar har jag skrivit sen jag var ung, annars skulle jag inte klara mig. Personligen tror jag att jag har lärt mig att prioritera så att jag minns bättre det som är viktigt. Fast det är nog bara en bortförklaring. Men jag är bättre på att minnas det jag tycker är roligt och som jag ser fram emot. Och sen är det faktiskt lättare att minnas längre tillbaka, tror jag. Mellan åren 1968 och 1993 var jag journalist, främst på Dagens Nyheter. Innan, under gymnasietiden i Haparanda, skrev jag en del artiklar för NSD, vårt husorgan. Min far, Helle Norén, skrev mängder av artiklar i NSD under säkert 30-talet år vid sidan av sitt jobb vid arbetsförmedlingen.Jag växte därför upp i en familj där nyhetsbevakning var ett spännande inslag. Och jag följde med min far på reportage, på olyckor och bränder. Ibland var jag vittne till hemska tragedier. En sådan var branden på stadshotellet i Torneå. I samband med Jokkmokks marknad 2004 berättade jag för min chef, landshövding Per-Ola Eriksson och hans chaufför Juha Liakka om den hemska branden som tog flera liv och jämnade Torneå Statt med marken. Varken landshövdingen eller chauffören, som är född och uppvuxen i Torneå, hade något minne av någon brand på stadshotellet. De trodde inte på mig! Sen gick det en tid och Per-Ola var på middag på Torneå Statt i samband med ett möte. Han och Juha frågade personalen om de mindes den stora branden. Ingen hade något minne av att det hade brunnit. Detta ledde naturligtvis till en hel del skämtsamheter. Jag fick bjuda på en del glada skratt. Informationschefen på länsstyrelsen (numera pressekreteraren) hade farit med felaktig information. Något pinsamt. Jag ringde några äldre haparandabor som borde minnas eftersom de var vuxna på den tiden. Ingen mindes någon brand. Jag började tvivla på mitt minne. Sen gick det några månader och detta var inget jag tänkte på. Men så plötsligt, en tisdag i slutet av februari när jag just skulle gå in på ett informatörsmöte på länsstyrelsen i Stockholm om en nationell krisportal, ringer det på mobilen. - Grattis, Caj, det här är en stor dag för dig. Ditt minne från det du var drygt nio år var korrekt. NSD har idag en notis "för 50 år sedan" där branden bekräftas! Säger min kollega Roger Jönsson. Sedan ringer Per-Ola och sen Juha. De ber om ursäkt för alla skämt. Jag skrattar. Från och med nu behöver jag bara säga "Torneå" när någon tvivlar på mina uppgifter så blir det tyst? Som "plåster på såren" (som han säger) och som ursäkt för att han ifrågasatte min uppgift vill Per-Ola bjuda mig på lunch. Den är nu inbokad i hans fullspäckade kalender. Hur var det då med branden? Jag åker givetvis direkt till NSD och får hjälp att leta i de dammiga tidningsläggen från den 21 februari 1956. Rubrikerna är: "Hotellbranden i Torneå krävde tre dödsoffer" "Gästerna greps av panik. Rusade ut i nattdräkterna. Mannekänger miste värdefulla smycken". Det visade sig att det hade bott fem mannekänger på hotellet, däribland Inga-Britt Söderberg, miss Europa. Att de lyckades rädda sig i sista stund var inte en lika stor nyhet i NSD på den tiden som att de miste några smycken. Nyhetsvärderingen är nog lite annorlunda idag? På insidan, under brandartikeln med bilder, kan man i en annons från Hemmets Journal, vinna två modeller av Morrisbilar. Det var väl ungefär dåtidens Volvo S80. Avslutningsvis: Jag tror jag väntar med att göra ett minnestest!