Elisabeth Carlsson: En hel livstid av val

Häromdagen var jag inne i en klädbutik i centrala Luleå och kikade runt på sommarkläder. Jag hittade ett par snygga gröna byxor, precis så vida och perfekt tjocklek på tyget, som jag ville ha dom. När jag visade byxorna för min kompis höjde hon frågande på ögonbrynen och utbrast "Ska du ha dom där, det är ju mamma-kläder!" Nej verkligen inte, jag är arton år och har inga planer på att bli gravid. Än i alla fall. Men det fick mig att fundera över det här med att välja rätt. Inte bara över vilka kläder vi väljer, utan alla andra val vi också gör. Om drygt två månader ska vi välja vilka partier vi vill ska företräda oss. Så gott som varje dag väljer vi vilken väg vi ska ta till jobbet eller skolan. Om vi ska gå till affären och handla eller om vi faktiskt är så slutkörda efter veckan att vi tar bilen istället. Vi väljer vem eller vilka som ska vara kvar i Expedition Robinson eller Melodifestivalen och vi väljer (oftast) våra vänner. Något vi också väljer är hur vi spenderar våra pengar. Kanske väljer du att köpa godis för sina småslantar, kanske sparar du till en ny hårddisk eller så har du inte ens några pengar kvar. "Varje sedel är en valsedel" är ett citat från holländskan Loesje som skriver finurliga texter som hon och hennes kompisar sedan klistrar upp runt i världen för att få oss att tänka till. Det jag kanske minns mest från när jag var yngre, var alla valen man skulle göra. Då handlade det inte om livsviktiga beslut som var man skulle plugga vidare, vilka jobb man ska söka eller vilken fest man ska besöka på lördagskvällen? Nej, då handlade det om vem av tjejerna i Spice Girls man helst ville vara. Vem man skulle identifiera sig med och hur man skulle göra för att efterlikna den personen så mycket som möjligt. När jag följde med mina föräldrar och handlade på sommaren bad de mig och min äldre bror att välja varsin glass. Hela hans arm dök ner i frysboxen, rotade runt lite och lyckades få tag på "den perfekta glassen". Själv var jag både för kort och för villrådig för att välja glass med sån självsäkerhet. Det fanns så många olika glassar, med olika färger och smaker. Det slutade oftast att mina föräldrar tröttnade på att vänta (när de handlat klart och stod i kassakön hade jag nämligen fortfarande inte valt glass). Därför tog de någon glass på måfå och så var det bra med det. I dag kan jag välja vilken glass jag vill ha, vilka kläder jag vill ta på mig för dagen, vilken ideologi jag tror på och så kan jag välja att inte bry mig om vilken slags frisyr jag har när jag cyklar till jobbet. Det får sommarblåsten ta hand om. Jag valde att inte köpa de gröna byxorna eftersom dom var för lågt skurna (så att den gravida jättemagen får plats utan att klämmas sönder). Och eftersom jag bor i Sverige som är någorlunda jämställt, kan jag också välja när jag vill bli gravid och köpa de där byxorna.