Ewa Andersson: Personval ger skarpare politiker

Trots olympiska spel, trots teckningar av Profeten så kommer val att förrättas framåt hösten. Det känns hemtamt på något sätt och borde vara ett tecken på saker och tings ovilja att förändras. Vi fortsätter att göra som vi alltid gjort vilket då innebär att hos både vänster och höger och allt som finns däremellan så läggs kandidater till listor. Man pratar om valbar plats som då är ett mått på hur pass högt man befinner sig på listan. Det finns utstickare som tillägnar sitt engagemang speciella frågor. Flera är de mogna män som fokuserar på sjukvården vilket kanske inte är så konstigt då man någon gång, förr eller senare, kommer i kontakt med denna och då säkert snickrar till en uppfattning om den. Engagerade kvinnor får av någon anledning ofta benämningen rödstrumpor, nätstrumpor eller stödstrumpor, rätt kul egentligen att utstickande kvinnor kallas för ett klädesplagg. Kan detta vara en kvarleva från den tiden som riksdagspartierna kallades för huvudbonader? Tur att hattarna och mössorna försvann, de skulle bara haft den goda smaken att ta med möss- och hattstockarna från riksdagen för i vissa fall kan få för sig att de finns kvar. Det är ändå väldigt roligt att det finns männsikor som har visioner och lägger ned både tid och kraft för att förverkliga dessa. Det är gott att veta att det finns människor som visar respekt för den styrande folkviljan och har insikterna att de fungerar som verktyg för denna, att de är valda som representanter och inte för att de skall ha ett hedersuppdrag för att de varit så bra i något avseende. Motsatsen, de fastfrusnas legion, är sådana förtroendevalda som på något sätt frusit/vuxit fast vid de sköna stolarna i maktens kammare. Partiföreträdare som svänger sig med ord som valbarhet som om det vore någon form av naturlag att det absolut enda sättet att bli vald till en folkförsamling gör över de gamla och beprövade partiernas likaledes gamla och beprövade valberedningar. Ingenting är mer felaktigt, vi har i dag ett personvalssystem som egentligen allt för få väljare antingen känner till eller utnyttjar av annan anledning. Den dagen som större delen av väljarkåren upptäcker sin egen makt så kommer stora förändringar att kunna ske. Den dagen makten flyttas ner till den väljandes närhet så får ordet makt en mycket mer positiv klang i mina öron. Jag själv kommer att rösta på person och inte på parti. De partier som struntar i väljarnas möjlighet att påverka genom personval eller pratar om att det finns valbara kandidater eller inte... går helt enkelt bort och får vänta till nästa valomgång för ny prövning. Jag är övertygad om att personvalssystemet kommer att ge skarpare och färgstarkare politiker som vågar stå för sina åsikter och som inte gömmer sig bakom sin "partibok" när det kärvar. Den kvinna eller man som faktiskt upplever att man har sina väljares direkta mandat genom att ha blivit personvald känner detta som både stöd och förpliktigande vilket garanterar ett bättre engagemang. Jag är själv ett barn av den gamla modellen men ser en stor fördel med att man kan se ut sin egen representant och röst i det politiska vimlet. Många sköna val väntar för den som kan omsätta sin väljares förtroende i politisk handling. demokratin stärks och blommar där makten återtas av dem som tidigare såg den försvinna in i förvaltningar, fullmäktige och utskott.