Håkan Hedin: Är det du som behöver hjälp i morgon?

Drogerna har dom ökat? Kanske, kanske inte, men dom har bytt skepnad Från att sitta i lägenheter (kvartar) och slå i sig grejer till att snorta lite tjack (amfetamin) och gå ut på krogen och vara häftig. Efter ett tag som kommer konsekvenserna och allt vad det innebär, fråga mig eller någon på Kris. Vi vet. För alkohol har inte debutåldern ändrats sedan 1970. Det är i 14-15 års åldern som det debuteras. Men intaget har ökat från ca 3,5 liter ren alkohol per år i årskurs 9 till det dubbla intaget alkohol för killar i årskurs 2 i gymnasiet, ca sju liter sprit per person och år, och dom är inte 18 år. Vad ska vi göra? Jag tror att vi måste börja vara föräldrar, mamma och pappa. Att vara kompis med sina barn tycker jag kompisarna skall fortsätta att vara. Föräldrar ska vara föräldrar, med gränser där tex 18 års gränsen skall hållas och själv ha ett bra förhållning sätt till alkoholen. Givetvis med nolltolerans när det gäller droger. Hur kan det komma sig att det är okey att köra skoter vid 12-13 år? Vi signalerar ju en tvetydighet till våra barn. Då är det väl okey att köra lite bil också eller??? Hur skall våra barn kunna veta vilka gränser som gäller, när vi som vuxna inte ens kan hålla oss till Sveriges lagar? Ändå mindre sätta gränser så att våra barn mår bra. Jo, många gånger så sätter vi gränser som vi inte kan hålla men för att det ska låta bra. Alla duktiga föräldrar som kommer på alla klassmöten och klappar sig på bröstet, visst är det bra att ni kommer, men duktiga är ni när ni slutar att klappa er på bröstet och ser att det finns andra människor som behöver ert stöd och er hjälp. Våga sträck ut en hand. Våra barn vill att vi vuxna skall vara tydliga. Barn vill ha och behöver gränser. Då säger många att det är skolans ansvar. Lägg ner snacket! Det är bara en flykt från att slippa ta eget ansvar som förälder. En kompis till mig har ett underbart talesätt: När skall vi sluta att prata om varandra? Vi måste börja prata med varandra. Vi måste få ihop en föräldrarlag så vi lär oss spela samma spel som våra barn. Lära oss deras finter så vi slipper gå på dom varje gång. Känner ni igen "Alla andra får ju" eller De är bättre att du köper ut"? Vi på Kris i Boden försöker att arbeta förebyggande mot kriminalitet, våld och droger vi är ute och förläser (live story) på skolor runt om i bland annat Boden och Övertorneå. Till hösten så kommer vi att försöka att nå föräldrarna och utbilda dom på drogtecken, symtom med mera samt försöka att få föräldrarna att bli ett föräldralag som tränar tillsammans, som inte enbart träffas på Konsum ibland. Ungdomar lyssnar på dom som har varit med. Vi har inte läst oss till hur det har varit, är eller blir om man kliver in i ett missbruk. Det är självupplevt. Kris Boden startade 7 sept 2005. Tyvärr så är vi en idell förening som behöver bidrag i alla former. Därför så måste vi ta betalt för att försöka att rädda liv. En aktiv missbrukare i dag kostar samhället ca 19.000:-/dygn och kan vi rädda en människa att kliva in i missbruket och allt vad det innebär så spar vi ett människoliv samt ca 12-15 miljoner på den människans livstid. Jag och vi andra på Kris är några av de få som överlevde denna sjukdom. Vi vet hur de var och hur ont det gjorde att kliva av missbruket. Men också hur skönt det är att i dag inte vara fånge under drogerna. I dag så kan jag (vi) bestämma vad jag (vi) vill göra, förut så vara det drogen som styrde mitt liv, vårt liv. Tyvärr så möter jag många människor som har ett tankesätt som vi missbrukare hade när vi var aktiva. Vi kanske skulle starta en behandling för icke kriminella missbrukare och deras tanke- och beetendesätt. Jag tror nog att vi alla tillsammans måste rannsaka oss själva. Vi lever mig veteligt bara en gång, varför ska det vara så svårt att våga vara och sträcka ut en hand till dom som behöver det? För ingen vet hur morgondagen ser ut. Är det du eller ditt barn som behöver hjälp i morgon??? Vem vet.