Hans Swedell: Kan man se 100 år framåt?

Söndagskrönikören är exklusiv för webben och publiceras inte i papperstidningen. Denna vecka skriver Kirunapolitikern Hans Swedell.

Fotograf: Hans Sternlund

Fotograf: Hans Sternlund

Foto: Fotograf saknas!

Luleå2007-05-20 00:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag har som politiker på senare tid, stött på ett problem som är helt nytt för mig. Det är konsten att kunna se 100 år i framtiden. Jag är van vid 1-3 års budgetar. Översiktsplaner på mandattid. Hört talas om sovjetiska 5-års planer. Använt tidsrymden mannaminne. Men se och förstå tidsperioden 100 år, är något helt nytt för mig. Men två politiska frågor har dykt upp på min agenda, som har 100 års perspektiv. Kirunas stadsflytt och den globala miljöförändringen.<br /><br />För ungefär fyra år sedan knackade LKAB-ledningen på kommunalrådsdörren i Kiruna stadshus och deklarerade att sprickbildningen från gruvbrytningen gick snabbare än beräknat. Vi fick se sprickbildningszoner, som snabbt döptes om till deformationszoner, som började röra sig in mot samhället. Elförsörjningen av Kiruna måste flyttas direkt, VA-nätet för dagvatten måste åtgärdas och byggas i en ny riktning, bostadsområdet Ullspiran med 200 personer måste flyttas, kulturhusen (Hjalmar Lundbohmsgården, Bolagshotellet, Bleckhornen med mera) måste flyttas inom tio år. Innan denna flyttning sker måste järnvägen, Malmbanan, och E 10, Norgevägen, planeras för flyttning före 2012. Både stadshuset, Sveriges vackraste offentliga byggnad 1964 och kulturminnesbyggnad, och kyrkan, Sveriges vackraste kyrka 2004, måste flyttas inom 20-30 år och inom 40 år måste lasarettet och gymnasiet Hjalmar lundbohmsskolan flyttas. allt detta sa LKAB-ledningen i ett enda andetag.<br /><br />I nästa andetag, kom att LKAB har hittat nya fyndigheter vid Luossavaara som kallas "Sjömalmen", som är ren, mäktig och rik. Inom 25 år kan vi börja bryta den och kan hela Kiruna behöva flyttas inom 75-100 år. Toppen, svarade vi i kommunledningen. Malm i 100 år måste betyda att jobben är säkrade för lång tid framöver.<br /><br />Men att se och planera 30,40 till 100 år framöver, kräver ett helt nytt tänkande och ett regelverk som idag inte finns. I en kommun som Kiruna finns sex stycken riksintressen, som till exempel renskötseln, mineralletning, järnväg och europaväg med flera. Dessa riksintressen har en speciell tyngd i planarbetet. Men samhällsbygget har inte samma tyngd frånsett planmonopolet. Tyvärr är planmonopolet ganska tandlöst i verkligheten, när man ska flytta en hel stad på 100 år. Vårt regelverk för att planera hur en kommun ska se ut i framtiden funkar inte om man ska se 50 - 100 år framöver. Var ska bostadsområden, centrum, grönområden, skolor med mera ligga? Alla dessa frågor bygger på ett samspel mellan flera aktörer, där alla vill vara vinnare.<br /><br />Att planera en flytt av Kirunas storlek kräver ödmjukhet, att vi som nu planerar, kommer att efterträdas av generationer av nya politiker, som har ett helt annat synsätt och regelverk. Kan vi som nu beslutar se 100 år framöver?<br /><br />Då det gäller framtida miljöförändringar och användning av framtida energikällor, är kikaren immig. Hur ska världen klara av en förändring av energianvändningen?<br /><br />Satt på en privat middag med Bengt Hultqvist, professor i rymdfysologi, och diskuterade en framtida miljökonferens i Kiruna med ledande politiker från hela världen. Jag pratade om 2008-09 som ett datum för denna världskonferens och Kirunas plats på världskartan. Då ställde Bengt en fråga om hur jag såg på energianvändningen 100 år framöver.<br /><br />Frågan blev, om vi inte förändrade världens ledande politikers synsätt på energianvändningen, att risken kan leda till att de starka staterna kanske skulle ta kontrollen över energin och vattnet. vi måste se 100 år framöver. Hur ska jorden få energi så alla kan behålla en rimlig välfärd om 100 år?<br /><br />Att energin måste komma från rymden och att generatorer via speglar mot solen skulle kunna vara lösningen på energianvändningen 100 år framöver, framstod helt tydligare. Rymdprojektet är enormt och skulle behöva en finansiering med 25 procent av alla världens staters BNP. Frågan blev: Hur klarar man det politiskt? Jag funderade på hur jag skulle presentera detta för statsministern Fredrik Reinfeldt och finansministern Anders G. Borg. 25 procent av BNP:n uti rymden under 100 år.<br /><br />Flytt av en hel stad under 100 år och rymdprojekt för energin under 100 år i rymden, har gjort mig mer jordnära för framtiden.<br /><br />Min önskan är att jag vill ha bredband till graven, för att kunna följa framtiden 100 år framöver.<br /><br />
Läs mer om