Kjell Öberg: Ett annat sätt att berusa sig

Söndagskrönikören är exklusiv för webben och publiceras inte i papperstidningen. Denna vecka skriver Kjell Öberg, informatör på landstinget.

Fotograf: Extern

Fotograf: Extern

Foto: Fotograf saknas!

Luleå2006-10-01 00:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När jag växte upp i Stockholm fick jag lära mig att Sveriges nordligaste bokskog finns i trakterna av Mälardalen. Exakt var minns jag inte idag. Därför gör jag som alla andra moderna människor gör i en liknande situation och Googlar orden "Sveriges nordligaste bokskog". <br /><br />Snabbt som ögat får jag ett antal träffar som tyder på att den ska stå någonstans i trakterna av Mariestad i Västergötland, Sundbyholm i Sörmland eller någonstans utanför Uppsala - för att bara nämna några exempel. Men norr där om finns alltså inga böcker? eller hur man nu böjer detta substantiv.<br /><br />För en vecka sedan befann jag mig i södra Sverige där bokar växer till skillnad från vad de gör på våra breddgrader här i norr. Jag var utskickad av min arbetsgivare landstinget för att jobba vid den stora Bok- och Biblioteksmässan som hölls i Göteborg. Och jag kan lova en sak; för en bokälskare var detta allt annat än en straffkommendering.<br /><br />Någon berättade för mig att bokmässan i Göteborg är Sveriges största mässa - alla kategorier - med en bit över 100 000 betalande besökare under fyra dagar. Hur många utställare som rymdes under Svenska Mässans tak har jag ingen aaaning om. Men man kan sammanfatta det med att säga så här: Alla var där! <br /><br />Då menar jag (nästan) ALLA författare, bokförlag, bokhandelskedjor, antikvariat, tidningar, tidskrifter, kulturinstitutioner et cetera som vill synas i mediabruset och att sälja. Och inte minst fanns där alltså mängder med folk som älskar litteratur och - passande nog - massor av böcker för dem att köpa till priser som snuddar vid riktigt bra bokreorna.<br /><br />En av kvällarna - efter nästan 12 timmars glädjefyllt arbete i montern - ligger jag med trötta ben och pustar ut ovanpå hotellsängen. Fortfarande har jag sorlet från denna dags omkring 25 000 bokälskare kvar i öronen då jag läser en krönika i en av de stora kvällstidningarna, signerad TV-mannen Robert Aschberg. Denne berättar att idén till att anordna bokmässan föddes i ett bakrus sedan en före detta bolsjevik och en tidigare SÄPO-anställd rumlat runt och hämtat kreativitet ur ett okänt antal flaskor whisky en natt på 1980-talet.<br /><br />Rus som rus, tänker jag och drar mig till minnes den franska poeten Charles Baudelaire som på 1800-talet - i en av sina mer kända prosadikter - uppmanar läsaren att just berusa sig. Han förslår dock inte att det ska ske med alkohol eller andra artificiella medel - utan förespråkar i stället Poesin, Tiden och Kärleken. <br /><br />För mig är själva bokmässan i sig också ett sätt att berusa sig tack vare spännande samtal med människor och bläddrande och småläsande i böcker om alla tänkbara ämnen. Till norrbottensmontern kommer också mängder med människor från hela landet för att vetgirigt lära sig mer om den litteratur och annan kultur som produceras i länet. <br /><br />Ibland ser man inte skogen för alla träd. Men det står klart för mig att vi har en grönskande och ädel bokskog även här i Norrbotten. Några av de författare som är mest säljande i landet just nu är ju deckardrottningarna Åsa Larsson och Lisa Marklund som båda har sina rötter här i länet. Mikael Niemi är omåttligt populär, säljer mycket och drar storpublik då han medverkar i vår monter. Många besökare frågar också efter (och köper) Lilian Ryds nya bok Vi åt aldrig lunch. <br /><br />Den norrbottniska bokskogen är ännu tätare än så med ett lövverk av skönlitteratur, poesi och drama på samiska och meän kieli. Och vem tänker föresten på att sportfiskeexperten Gunnar Westrin från Råneå faktiskt är en av vårt lands mest lästa författare..?<br /><br />Även om jag själv älskar en god whisky gjord på singelmalt finns dock klara fördelar med att ge sig ut i bokskogen och berusa sig med Poesi, Tid och Kärlek. Man vaknar ju mycket piggare dagen efter och är redo för ännu fler spännande och lärorika samtal om böcker - och om livet.<br /><br />Där hänger på boklådsfönstret<br /><br />en tunnklädd liten bok.<br /><br />Det är ett urtaget hjärta<br /><br />som dinglar där på sin krok.<br /><br />August Strindberg, ur Sömngångarnätter på vakna dagar, 1884<br /><br /><br /><br /><br /><br />
Läs mer om