Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag avskyr att stå i kö. Min köfrustration är ett stående skämt bland mina bekanta som varit med vid olika tillfällen. Ofelbart höjs min puls och det börjar krypa i benen bara jag ser kön jag måste ställa mig i. Efter en minuts köande börjar jag trampa omkring, en av mina vänner påstår dessutom att jag brukar börja frusta -men det förnekar jag bestämt! <br /><br /><br /><br />Efter en kvart har jag svettpärlor i pannan och efter sisådär en halvtimmes köande skulle jag nog kunna starta ett upplopp bara för att få slut på eländet. Jag står också och retar upp mig på alla som i sista stund börjar leta efter plånbok, biljetter eller annat i stora väskor och djupa fickor. Om man nu köat en längre stund, kan man då inte plocka fram sina pinaler innan man kommer fram, i stället för att ytterligare ta upp tid för oss andra? <br /><br /><br /><br />Så ni ser, jag förvandlas till ett formidabelt monster så fort jag står på rad med andra. Otålig, intolerant och redo att ta till våldsamheter. Men trots alla mina köbrister så skulle jag aldrig komma på iden att tränga mig före eller försöka knuffa undan de andra som också måste utstå denna tortyr. Nej, jag uthärdar i min egen vånda eller vänder helt sonika och går därifrån.<br /><br />De sista dagarna har jag förundrat studerat folk i olika situationer som vare sig det gällt i bilköer, i incheckningsköer på flygplatsen, i matkön eller i krogkön, försökt komma förbi oss andra. Med bilar som vapen kan det bli direkt livsfarligt när nån stressad idiot försöker komma förbi. På stående fot är det bara sanslöst irriterande. <br /><br /><br /><br />Hur tänker man som trängare och smitare? Är det ok att knuffas och trängas bara för att vara först? Att skuffa undan gamlingar och barn för att hamna som etta i kön? På flygplatsen blir jag ännu mer förundrad. Vid incheckningen får man ju sin plats - inte tusan tar nån väl min flygstol och går om jag inte sitter på den? <br /><br /><Text>Nej kära medmänniskor, sansa er lite och sluta knuffas och trängas så infernaliskt. Ni hinner nog också fram. Och gör ni inte det, så var det väl nån mening med det också. <br /><br /></Text><br /><br />Annars är ju det här med att vara först en av journalistiken stora drivkrafter. Vi vill alla vara först med det senaste. Nu för tiden är nyheterna så mycket snabbare än förut. Webben har helt förändrat vårt sätt att arbeta. Varenda minut, dygnet runt, uppdateras nyheter på alla webbsidor världen runt. <br /><br /><Text>Det gäller att vara först med att lägga ut det senaste på webbsidan och samtidigt spara godbitar till morgondagens tidning. Ett spännande och roligt sätt att arbeta. <br /><br /></Text><br /><br />Att många läser NSD:s webbsida fick vi bevis på förra veckan när vi berättade om taxibilen vars tak kapades av räddningstjänsten efter en olycka. Vi kunde konstatera att nära 90 000 unika besökare klickat in sig på nsd.se. Dessutom passade många på att kommentera och debattera artiklarna på sidan. <br /><br /><Text>Förutom nyheter finns det mycket annat på nsd.se. Ni har väl inte missat vår Melodifestivalsajt med massor av spännande läsning kring årets stora musiktävling? Eller Livslust råd och stöd till er som tänker sluta röka eller snusa? <br /><br /></Text>