Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
<Text><Anfang>I</Anfang>bland ser man tv-program som liksom får världen att stanna upp ett tag och tankarna att irra. Det hände mig i söndags. En tänkt kort paus i städandet framför tv:n blev mycket längre. I URs serie Världen som handlade om adoptioner fick vi följa den adopterade unge mannen Motalib, ursprungligen från Bangladesh, och hans sökande efter sina rötter. Som sexåring rymde Motalib hemifrån efter att ha stulit all familjens mat och hamnade som gatupojke i en närbelägen stad. Något år senare blev han adopterad av en holländsk familj. Som vuxen ville han hitta sin biologiska familj och återvände till hemlandet med sin fru. Motalib mindes inte varken vad hans hemby, föräldrar eller syskon hette . Tillsammans med sin långa blonda fru, paret väckte stor uppmärksamhet var de än kom, började sökandet. Efter många turer återförenades Motalib med sin familj. Men historien slutade inte där. Motalib beslöt sig för att hjälpa familjen och hembyn och drog i gång ett jätteprojekt med vattenreningsverk, jordbruk och ett barnhem för hemlösa barn. Hans fru utbildade sig till sjuksköterska och har nu öppnat ett hälsocenter. Paret har nu bott i Bangladesh i över tio år. Och som Motalibs bror i Holland sa: Titta på vad Motalib uträttat under tio år. Och vad har jag gjort? Jag har skapat ett liv för mig och min familj, han har hjälpt flera tusen till ett bättre liv.<br /><br /></Text>Ett sånt här program orsakar ett virrvarr av tankar hos mig. Här klagar vi över småsaker och ser främst om vårt eget hus och vårt närmsta revir. Är inte personer som Motalib och hans fru mer berömvärda än oss? Människor som sätter sin egen bekvämlighet och statusjakt åt sidan och viger sina liv åt att hjälpa andra. Jag blir lika berörd när jag ser program om Läkare utan gränser och andra hjälporganisationer. Som ung ville jag bli sjuksköterska för att kunna hjälpa andra i fattigare länder. Men livet for i väg åt andra håll. Och nu sitter jag bara och ser på när andra gör en insats. Och frågar mig själv om jag skulle kunna och vilja göra nåt liknade själv idag? <br /><br /><br /><br />n n n Och regnet det bara öser ned! Finns det då något bättre än att krypa ihop i tv-soffan och njuta av en bra film? I morgon får bli en sådan dag om det fortsätter att regna. Redan klockan 18.20 inleder jag filmkvällen med den otroligt underhållande filmen Flykten från hönsgården. Tecknad film om ett gäng höns som vill uppleva lite mer frihet. Visas i Kanal 5.<br /><br />Samma kanal men senare på kvällen, klockan 22.30 den obehagliga rysaren The ring. Handlar om några ungdomar som ser en hemsk videofilm. Strax efter ringer telefonen och en röst meddelar att - du kommer att dö inom sju dagar. Garanterat gastkramande!<br /><br />En annan sevärd film den kommande veckan är Vad hände med Baby Jane? Visas tisdag, klockan 22.30. Ett relationsdrama mellan två systrar spelade av Bette Davis och Joan Crawford. En död kanariefågel spelar en viss roll...
