NSD öppnar ny redaktion i Haparanda
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Som Norrbottens ledande nyhetstidning ska NSD naturligtvis vara med där saker händer. Vi är med överallt där det händer saker i Norrbottens mediavärld just nu. Startar en nyhetsbyrå så är det NSD som startar den, kommer Metro till Luleå, så är det vårt tryckeribolag som trycker den.
Nu öppnar vi som första tidning en lokalredaktion i Haparanda. Mitt i Haparanda, på busstationen, ett stenkast från det nya Haparanda som växer upp.
Om två veckor är ni välkomna att titta in i vår nya redaktion. Lördagen den 18 februari har vi Öppet hus. Då kan ni träffa vår medarbetare i Haparanda, Emma Garpebring, redaktionschef Lena Olofsson, annonschef Roland Lindgren, privatmarknadschef Ove Åström och undertecknad. Välkomna.
I veckan har vi publicerat namn på dömda brottslingar i två uppmärksammade rättsfall. Dels den stora knarkhärvan i Kiruna där vi publicerade namn och bild på de två huvudmän som dömdes för grovt narkotikabrott.
Grovt narkotikabrott innebär att man är knarklangare, att man haft stora mängder narkotika avsedd att säljas till andra, till barn och ungdomar. En vidrig och samhällsfarlig brottslighet. En brottslighet som genererar annan brottslighet som misshandel, rån och stölder. En brottslighet som omsätter stora belopp och sysselsätter en massa människor inom vård och rättsväsende. En brottslighet som påverkar alla svenskars ekonomi, bland annat genom högre försäkringspremier på hus, bilar och egendom.
Människor som leder affärsverksamheter som innebär så mycket mänskligt lidande, sysselsätter så många människor och omsätter så mycket pengar, skulle i vilken bransch som helst betraktas som offentliga personer. Därför är det självklart att betrakta knarklangare som offentliga personer. I synnerhet som offentlighetens ljus är det som kan hjälpa våra läsare och förstöra knarklangarnas affärsverksamhet.
Samma sak gäller hatbrott. Därför publicerade vi namnen på de män som dömdes till långa fängelsestraff för attentaten mot RFSLs lokal i Piteå. Det var fråga om ett så kallat hatbrott, alltså hot eller våld mot människor som tillhör en viss ras, kultur, religion eller har en viss sexuell läggning. I det här fallet var det två planerade mordbränder mot en utsatt grupp i syfte att skada och skrämma. Ett brott med ideologiska och politiska motiv.
Den som av politiska eller ideologiska motiv använder mordbrand är en offentlig person och ska fram i ljuset. Det är viktigt för rättssamhället att terror och förföljelse av utsatta grupper inte sker utanför offentligheten.
Vad jag kan påminna mig har ett brott liknande mordbränderna i Piteå inte begåtts sedan attentatet mot Norrskensflamman.