Det finns konserter som direkt inleds med en magisk stämning som håller i sig kvällen igenom. Raj Raj bands spelning i Kulturens hus på lördagskvällen var en tydlig representant för detta fenomen.
Det räcker att de två som medverkar i kvällens inledande sketch om två vägmaskinsförare visar upp sig för att publiken ska skratta. Den har då redan applåderat in dem. Och mer av humorvaran levereras under kvällen av gäster, såsom konsulten som visar en skruvad powerpoint-presentation, språkforskaren, spanjoren och det mustiga mellansnacket fyllt av Tornedalshistorier - där givetvis allt som sägs är sant. Kurt Lind, som gestaltar flera fyndiga gubbar, borde få ett eget sketchprogram i radio eller tv.

Att vi sedan har att göra med musiker och sångare som verkligen kan sin sak lika mycket som de älskar att utöva den gör kvällen extra magisk. En känsla man inte vill skall ta slut. Det är utlovat 2,5 timmar inklusive paus men när det hela avslutas efter 3,5 timmar och 27 låtar får de gärna roa oss lika länge till. Låtar såsom Nennes båtmotor, Hasses humppa, Under strandbjörken och Kylan är alla publikfavoriter.
De två sångarna, Rolf Digervall och Hans Notsten, bjuder på svensk och tornedalsk skönsång som både är humoristisk och manar till eftertanke. De saluterar vänner och samarbetspartner, både sådana som fortfarande är med och sådana som gått bort alltför tidigt, genom unika vokala uttryck.
Både Fredrik Isaksson och Hans Notsten visar båda vilket mångsidigt instrument dragspelet är.
Hans Notsten bidrar även med skickligt spel på sin saxofon i vissa låtar. Thore Wilhelmsson på gitarr och mandolin samt basisten Ulf Nygårds utgör stabila stöttepelare som finns där i bakgrunden och är - showen rakt igenom.
Unge trumslagaren Simon Wilhelmsson imponerar särskilt. När han furiöst jammar loss i gästande Hasse Alatalos Högt över fjällen flyger en ko når stämningen kokpunkten. Det blir därför en fin kontrast att något senare få höra nyligen allt för tidigt bortgångne Lars Holmners finstämda Boeves psalm.

Före konsertbesöket uppstod vissa farhågor. Kan verkligen en som inte behärskar tornedalsfinska njuta fullt ut av det Raj Raj band bjuder på?
Så roligt det var och så berörd man blev.
Hur kul måste inte de i publiken ha haft som förstod allt som sades och spelades på scen?
Vilket röj, Raj Raj band! Puh!