– Jag tänkte att det här stämmer inte. Det får inte hända!
Så berättar John Josefsson att han tänkte när han fick höra att DAUM i Umeå ska flyttas av besparingsskäl. Själv har han ägnat åtskilliga år åt att utforska och dokumentera den meänkieli som talas i den egna hemtrakten. I inlandet där han bor har språket inte lika mycket inflytande från riksfinskan som det har längre österut mot Tornedalen.
Han menar att om arkivet i Umeå läggs ned blir det ett hårt slag mot möjligheterna att hålla språket vid liv.
– Det försvinner inte på en gång. Men det blir svårt att forska om det om arkivet ligger i Uppsala, säger han.
Viktigt arkivmaterial
Flytten av DAUM i Umeå är ett förslag som Institutet för språk och folkminnen har kommit fram till. Sedan förslaget blev känt i början av juni i år har såväl politiker, arkiv- och museianställda som privatpersoner höjt sina röster mot nedläggningen.
Bland annat har Region Västerbotten skrivit till Institutet för språk och folkminnen genom regionrådet Erik Bergkvist och regionkulturchefen Ola Kjellgren, och påpekat att här finns ett viktigt arkivmaterial som rör hela övre Norrland.
Flera debattartiklar har också publicerats i Västerbottens-Kuriren. I en av dem skriver företrädare från olika arkiv i Västerbotten att de befarar att insamlandet av material blir eftersatt och att forskningskompetensen försvinner om arkivet flyttas söderut.
"Rimmar illa" med kulturhuvudstadsåret
I en annan debattartikel skriver riksdagsledamoten Per Lodenius (C) och kulturhuvudstadsårets vice ordförande Sven-Olov Edvinsson (C) att en nedläggning rimmar illa med motiveringen till varför Umeå fick bli kulturhuvudstad år 2014, eftersom en del av motiveringen var att ge tillgång till kulturarvet i norr och även att lyfta fram den samiska kulturen.
Efter debattartiklarna publicerats reagerade privatpersoner på nedläggningshotet genom att starta en facebookgrupp och en namninsamling. Flera hundra personer har skrivit under hittills för att bevara arkivet i Umeå.
Speciellt språk
John Josefsson behövde inte tveka innan han skrev under. Han har i många år arbetat med att sammanställa en ordlista med ord på meänkieli och svenska, och han har själv blivit intervjuad av Harriet Kuoppa från DAUM.
– Det var kul. Jag hörde henne säga att vi har ett speciellt språk, säger han och berättar som exempel att han brukar stoppa in ett h i uttalet på orden som Harriet Kuoppa inte kände igen.
Efter det har han ibland själv ringt till arkivet när han haft något ord han velat dela med sig av.
– Många ord som vi använder här i Markitta används inte i grannbyarna. Så olika kan dialekterna vara på meänkieli!
Efterlyser engagemang
John Josefsson förklarar att det är närheten till arkivet som gör att det behöver vara kvar i Umeå. Annars tror han att intresset svalnar för att utforska sådant som lokala varianter av de olika språken.
– Det bibehålls bättre i och med att de som jobbar där kan besöka personer som talar språket och höra om det förändras. I Uppsala ids de kanske inte komma hit. Jag menar, vem ska betala de resorna?
Nu har han planer på att försöka få fler att engagera sig i frågan.
– Jag tycker att alla kommuner häruppe borde ta upp det här, säger han.